Kategori: Psykisk ohälsa

Studie visar att homeopati lindrar depression och ångest

Studie: Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design. Av Petter Viksveen, Clare Relton och Jon Nicholl. (2017) 18:299. DOI 10.1186/s13063-017-2040-2

Referat: Margot Granvik, vetenskapsjournalist och klassisk homeopat

Både depression och ångest minskade något med homeopatisk behandling visar en studie gjord i England där 74 patienter valde homeopati som en tilläggsterapi. Patienterna upplevde inga biverkningar.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att år 2030 är depression vår vanligaste sjukdom. Redan nu pekar WHOs insamlade data från 60 länder att 3,2 procent av dagens patienter lider av periodiska depressioner sett till en 12-månaders period. Siffran stiger till mellan 9,3-23 procent för dem som även har andra kroniska sjukdomar.

Den vanligaste skolmedicinska behandlingen är olika psykologiska insatser eller antidepressiva mediciner. En del av de patienter som har fått eller är rädda för medicinernas biverkningar söker sig till homeopater.

Men hur effektiv och säker är homeopatisk behandling vid depression? Frågorna ställs i Viksveens et als studie Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design.  Forskarna undersökte vad behandling med homeopati hade för effekt under en 12-månaders period hos patienter med självrapporterad depression, och om behandlingen gav biverkningar.

Enligt tidigare studier är depression ett av de vanligaste besvären hos patienter som söker homeopater uppger Viksveen et al. De refererar även några placebo-kontrollerade studier som visar att homeopatisk behandling inte ger sämre effekt än antidepressiva, samt är effektivare än placebo.

Vanligen genomförs så kallade RCT-studier – randomiserade kontrollerade studier – för att mäta effekter av läkemedel. Men, menar artikelförfattarna, när det gäller homeopati är det förmodligen bättre att utvärdera behandling som den utförs i ”verkligheten”, det vill säga med allt det innebär från konsultationer till att välja och utvärdera effekten av homeopatiska läkemedel hos patieonten. Viksveen et al har därför valt att lägga upp sin studie som en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie. Den vetenskapliga termen är ”cohort multiple randomised controlled trial”, cmRCT.

Det primära syftet med studien var att bedöma den kliniska effekten av homeopatisk behandling som tillägg hos patienter med självrapporterad depression, och jämföra med dem som inte valde homeopati. Dessutom ville studien se hur säker den erhållna homeopatiska behandlingen var.

Rekryteringen av patienter pågick mellan den 15 september 2013 till 7 februari 2014. Patienterna rekryterades från “Yorkshire Health Study cohort”. Det är en stor grupp patienter som 43 allmänpraktiserande läkare samlat in fakta om genom hälsoundersökningar och frågeformulär.

Vid rekryteringen till depressionsstudien fanns det insamlade data om 22 179 patienter, som hade accepterat att bli kontaktade för forskningsprojekt. Av dessa hade 5 740 patienter uppgett att de led av långvarig depression, eller moderat till extrem ångest eller depression.

Ett frågeformulär om sinnestämning och hälsostatus skickades ut till gruppen på 5 740 personer. Närmare 40 procent svarade på enkäten. Av dessa uppfyllde 566 patienter kriterierna för att få ingå i studien. Medelåldern var 55 år, majoriteten var kvinnor och av brittiskt ursprung. Runt 38 procent hade arbete, 56 procent var arbetslösa. Sju av tio hade varit deprimerade i minst fem års tid.

Patienterna fick fylla i flera standardierade formulär om hur de mådde. I självskattningen av depressionen hamnade medeltalet på 17,0 på en skala mellan 0-27 poäng. I skattningen av ångest blev medeltalet 13,7 på en skala 0-21.

Fyra av tio patienter tog antidepressiva skolmediciner.

185 personer valdes slumpmässigt ut och erbjöds att få homeopatisk behandling som tillägg till de vanliga medicinska insatserna. Av dessa antog 74 patienter erbjudandet om homeopatisk behandling.

Dessa behandlades av sju homeopater i South Yorkshire, som arbetade på tre integrerade hälsokliniker, samt ett medicinskt center. Den homeopatiska behandlingen utfördes som den brukar. Homeopaterna fick fritt välja homeopatiska läkemedel, byta läkemedel och lägga in uppföljningar enligt egna bedömningar.

Totalt genomfördes 490 konsultationer, som i genomsnitt tog 57 minuter, för de 74 patienter som fick homeopatisk behandling. 526 förskrivningar av 68 olika homeopatiska läkemedel gjordes. Av de 74 patienterna hade 56 personer mellan 5-12 konsultationer.

En uppföljning gjordes efter sex månader. 125 personer i gruppen som erbjudits homeopati och 333 personer i gruppen som inte fick något erbjudande alls lämnade in skattningsformulären. Vid uppföljningen efter 12 månaders behandling fick forskarna in ifyllda frågeformulär från 103 respektive 274 patienter.

Benägenheten att delta i studien och svara på frågeformulären var högre för dem som fick homeopatisk behandling än för de övriga.

Resultaten visar att den homeopatiska behandlingen var något mer effektiv, jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden var 2,6 poäng. Även ångestnivåerna minskade något mer hos gruppen som fick homeopatisk behandling. Förbättringarna var stabila både vid sex månader och efter tolv månader.

12 patienter uppgav milda biverkningar, exempelvis huvudvärk eller ont i rygg och nacke. Det gick inte med säkerhet säga att besvären orsakades av den homeopatiska behandlingen.

Forskarnas slutsatser är att även om det inte går att dra några bestämda slutsatser om effekten av homeopatisk behandling så behövs det fler studier som studerar effekterna av homeopati. De uppger tre skäl: För det första visar även behandlingar med antidepressiva läkemedel eller psykologiska insatser små effekter. För det andra led majoriteten av deltagarna i Viksveen et als studie av mångårig depression och medföljande besvär, vilket gör behandlingen svårare och prognosen sämre. För det tredje visar ingenting i studien att det finns risker med homeopatisk behandling. Detta kan jämföras med antidepressiva mediciner som associeras med biverkningar, även allvarliga sådana.

Källa: Du kan hämta artikeln här

Petter Viksveen har gjort en depressionsstudie.

 

Klassisk homeopati hjälper barn med adhd

Oberai P, Gopinadhan S, Varanasi R, 
Mishra A, Singh V och Nayak C.

Homoeopathic management of attention deficit hyperactivity disorder: A randomised placebo-controlled pilot trial.

Indian J Res Homoeopathy 2013;7(4):158-67.

En indisk pilotstudie visade att barn med adhd blev markant bättre av klassisk homeopatisk behandling. Kognitionen ökade, trotsigheten minskade och resultaten i skolan förbättrades.

Oberai och hans forskningskollegor konstaterar att i USA uppskattas nio procent av barn i åldrarna 3-17 år ha diagnosen, varav fler pojkar (12 procent) än flickor, (5 procent). Det finns ingen motsvarande indisk uppskattning enligt Oberai et al.

År 2009 satte de upp en pilotstudie för att utvärdera homeopatisk behandling av barn med adhd. Syftet var att bedöma hur effektiva homeopatiska läkemedel är i LM-potenser vid behandling av barn med adhd, samt att ta fram ett studieprotokoll som tillåter optimal homeopatisk individuell behandling vid adhd. Med inviduell avser forskarna att alla aspekter av en patients individualitet tas i beaktande vid behandling – dvs klassisk homeopatisk behandling.

Ytterligare ett syfte med studien var att bedöma hur många deltagare som behövs för fortsatt forskning genom en större multi-center studie.

Totalt 54 barn ingick

Studien utfördes i Kottayam, Kerala. Den är randomiserad och placebokontrollerad. Studien är enkelblind vilket innebär att familjerna och barnen inte visste om de fick homeopatisk medicin eller placebo. Eftersom studien använde klassisk homeopatisk individuell behandling var det nödvändigt att den behandlande homeopaten kände till vad barnet fick. Detta för att kunna bedöma effekten av läkemedlet och byta läkemedel och potens vid behov.

Totalt 54 barn i åldrarna 6-15 ingick. Att barnen hade diagnosen adhd bedömdes i inledningen i grundliga undersökningar, enligt DSM-IV. Studien utfördes mellan juni 2009 till november 2011, den pågick alltså i två år och sex månader. Barn som även hade andra kroniska fysiska eller neurologiska sjukdomar, som epilepsi, tics eller Tourettes, eller fick annan behandling, exkluderades.

Av de 54 barnen var 43 pojkar och 11 flickor. Medelåldern var 9,3 år. Deltagarna lottades till två olika grupper: 27 barn fick homeopatisk behandling och 27 placebo.

Behandlingen inleddes med en noggrann homeopatisk anamnes. Med stöd av repertorisering och kunskap om de homeopatiska läkemedlen (materia medica) valdes ett homeopatiskt läkemedel individuellt för varje barn. Läkemedlen gavs i LM-potenser med en dos varje morgon på tom mage så länge en förbättring fortsatte. Föräldrarna instruerades att potentiera upp medlet inför varje intag.

Föräldrar till barn som lottats till att få placebo fick samma instruktioner, men de fick verkningslös vätska.

Resultaten skattades

Resultaten mättes enligt flera olika skattningsinstrument. Föräldrar fick göra skattningar, i skala 1-7. Uppgifterna bedömdes av en psykiatriker och forskargruppen. Data samlades in innan behandlingen startade, en gång per månad under pågående behandling, och efter behandlingen.

Även prestationer i skolan samlades in före och efter behandlingen.

Totalt förskrevs nio olika homeopatiska läkemedel under den tid studien pågick. Sju barn som fick homeopatisk behandling fick byta medel vid uppföljningar, antingen för att de fått ändrad medelbild eller inte svarat på det förskrivna medlet. 20 av barnen fick samma medel under hela 12-månadersperioden.

Effektivare än placebo

Resultaten visar att homeopatiska läkemedel är effektivare än placebo.

Fyra domäner i skattningsinstrumenten CPRS-R och CGI-SS vid 3, 6, 9 och 12 månader visar att trotsighet, kognitiva problem och hyperaktivitet minskat. Adhd-indexet visar signifikanta förbättringar. Även resultaten i skolan blev signifikant bättre för barnen som fick homeopatisk behandling (med 13,7 procent).

Deltagarna uppmanades att under behandlingen kontakta sin behandlande homeopat innan avtalad uppföljning ifall det hände något med barnen. Flera av deltagarna i båda grupperna fick akuta homeopatiska behandlingar för exempelvis migrän, astma, samt öron-, näsa- och halsinfektioner.

Behöver lång utvärdering

Oberai et al påpekar i sin analys av studien att förbättringen hos barnen som fick homeopati förblev stabil under hela behandlingsperioden och att barnen visade bättre resultat i skolan. En styrka hos studien var att en psykiatriker granskade skattningarna från föräldrar och bedömde förändringarna.

Oberai et al refererar till studier som utförts av forskargruppen Frei et al, som fastslagit att det behövs en utvärdering på minst tolv månader när adhd behandlas. Oberai et al menar att en studie av Jacobs et al, som hade en kort observationsperiod på enbart 18 veckor, och som inte visade några signifikanta resultat vid homeopatisk behandling, förmodligen var för kort.

Oberai et al framhåller också att det verkar som att homeopatiska läkemedel i LM-potenser som kan ges varje dag, ger säkrare resultat än c-potenser som upprepas mer sällan. Detta eftersom konflikter i familjen eller stress i skolan kan påverka pågående behandling extra mycket om medel upprepas sällan.

Homeopati bör vara första val

Slutligen konstaterar forskargruppen att homeopatiska läkemedel kan förskrivas för alla barn med adhd, eftersom de är billiga och även familjer med sämre ekonomi har råd med dem. De lyfter också fram att biverkningar av homeopatiska läkemedel saknas eller är små, till skillnad från skolmedicinska läkemedel för adhd som kan ge kraftiga biverkningar.

Oberai et al rekommenderar att homeopati bör vara det första valet vid behandling av adhd för barn som inte uppnått skolåldern, där föräldrar inte behöver omedelbar lättnad.

Forskargruppen föreslår att fortsatt forskning läggs upp som en större multi-center prospektiv (framåtblickande) randomiserad dubbel-blind och placebo kontrollerad klinisk studie.

Artikeln finns här   http://www.ijrh.org/temp/IndianJResHomoeopathy74158-2906805_080428.pdf

Klassisk homeopati effektivt vid klimakteriedepression

Emma del Carmen Macías-Cortés, Lidia Llanes-González, 
Leopoldo Aguilar-Faisal och Juan Asbun-Bojalil.

Individualized Homeopathic Treatment and Fluoxetine for Moderate to Severe Depression in Peri- and Postmenopausal Women (HOMDEP-MENOP Study): A Randomized, Double-Dummy, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial.

DOI: 10.1371/journal.pone.0118440. PLOS. March 13, 2015

En mexikansk studie på 133 kvinnor visar att klassisk homeopati är effektivt och säkert vid behandling av depressioner hos kvinnor under den period när menstruationsblödningar är på väg att upphöra.

En mexikansk forskningsgrupp har följt 133 kvinnor som sökte hjälp för depression i samband med menopaus vid ett akademiskt forskningssjukhus i Mexiko City.

Begreppet menopaus används för den sista menstruationsblödningen. Den perimenopausala perioden är tiden kring menopaus, i genomsnitt fyra år före menopaus, tills kvinnan inte haft mensblödning under ett år. Postmenopaus är återstoden av kvinnans liv efter menopausen.

Syftet var att utreda hur effektiv homeopati är för kvinnor i den inledande och avslutande fasen av menopausen, som karaktäriseras av oregelbunden menstruationscykel, påverkad sexuell lust och sömnstörningar. Det är i forskningsstudier belagt att kvinnor lättare riskerar bli deprimerade i samband med menopausen.

Det primära syftet var att värdera effektiviteten och säkerheten vid individuell homeopatisk behandling, jämfört med placebo. Det sekundära syftet vara att jämföra effekten och säkerheten vid behandling med fluoxetine jämfört med placebo.

Fluoxetine är ett antidepressivt SSRI-preparat som den konventionella vården förskriver vid depression under menopausen. SSRI står för selektiv serotoninåterupptagshämmare. Ett känt varumärke är Prozac.

Kvinnorna behandlades enligt den klassiska homeopatins principer: med ett individuellt utvalt homeopatiskt läkemedel åt gången baserat på den samlade bilden av symtomen hos den enskilda kvinnan, och med byte av homeopatiskt läkemedel när en förändrad symtombild gjorde det indikerat.

Studien är randomiserad, dubbel-dummy, dubbel-blind och placebo kontrollerad.

Dubbel-dummy innebär att samtliga grupper i en studie aktivt studeras. Denna studie var upplagd med tre olika grupper.

Studien utfördes på ett allmänt akademiskt forskningssjukhus som ägs av den mexikanska statens hälsoministerium. Sjukhuset har arbetat med homeopatisk behandling sedan år 2004. Homeopatisk behandling utgör en del av Mexikos nationella hälsosystem.

Totalt 534 kvinnor som sökte sjukhuset för att få hjälp med klimakteriebesvär undersöktes för depression. Av dessa uppfyllde 133 studiens kriterier på diagnos MDD (major depression disorder) enligt det vedertagna klassificeringsinstrumentet DSM-IV. Studien ställde ytterligare nio kriterier för att en patient skulle få ingå, som att inte ha pågående homeopatisk, östrogen- eller psykoterapibehandling. Deltagare prövades även mot exkluderande kriterier.

Medelåldern var 49 år och 65 procent av deltagarna i studien var gifta. 64 procent av deltagarna hade en historia av depression.

Patienterna lottades slumpmässigt till att ingå i en av tre grupper:

– individualiserad homeopatisk behandling plus fluoxetine dummy-behandling

– fluoxetine plus individualiserad homeopatisk dummy-behandling

– fluoxetine placebo, plus individualiserad homeopatisk placebo

Den homeopatiska behandlingen utfördes av en läkare som var specialiserad på homeopati samt hade 18 års erfarenhet av klassisk homeopatisk behandling baserat på Hahnemanns metod beskriven i Organons 6:te upplaga, paragraferna 83-104.

För samtliga 133 patienter gjordes en inledande fullständig homeopatisk anamnes.

Uppföljningar för samtliga patienter gjordes efter fyra och sex veckor efter den första kliniska intervjun.

Resultaten av behandlingen mättes med fem olika metoder; utifrån tre olika vetenskapliga vedertagna skattningsskalor; utifrån reaktion på behandlingen, samt remission. Vid kroniska sjukdomar används begreppet remission som en medicinsk diagnostisk term för tillstånd när symtom minskat eller för tillfället helt försvunnit.

Biverkningar vid intag av fluoxetine är bland annat minskad sexuell lust, illamående, insomnia, anorexi, ångest och tremor. En patient fick så stora biverkningar i form av ångest och insomningsstörningar av fluoxetine att behandlingen fick avbrytas och patienten fick gå över till homeopatisk behandling i stället.

I gruppen som fick homeopatisk behandling upplevde 11,4 procent milda förstförsämringar, med efterföljande kliniska förbättringar. Ingen i homeopatigruppen behövde avbryta behandlingen.

Efter sex veckors behandling visade resultaten att den homeopatiska behandlingen hade bättre effekt än placebo (5 punkter på den skala som användes). 54,5 procent av patienterna svarade på behandlingen. För 15,9 procent hade symtomen minskat eller var för tillfället borta (remission).

Även de som fick fluoxetine mådde bättre än de deltagare som enbart fick placebo (3,2 punkter). I fluoxetinegruppen svarade 41,3 procent på behandlingen. 14,2 procent upplevde remission.

I placebogruppen svarade 11,6 procent på placebobehandlingen och 4,7 procent uppgav minskade eller för tillfället upphörda symtom.

Forskargruppens slutsatser är att både individuell homeopatisk behandling och fluoxetine är effektiva vid depressioner hos kvinnor innan och efter menopausen.

Macías-Cortés et al tar upp många olika intressanta aspekter i sin avslutande långa diskussion. De konstaterar att resultaten av studien, med tre grupper, enbart kan uttala sig om individuell homeopatisk behandling kontra placebo, samt fluoxetine kontra placebo, men att studien inte innebär att det går att jämföra homeopati med fluoxetine.

Forskargruppen pekar de på att framtida studier som inbegriper individuell homeopatisk behandling bör pågå en längre tid än sex veckor för att utvärdera effekten.

De resonerar kring att den dos av fluoxetine som gavs i studien möjligen var lite för låg, särskilt som menopausen innebär att halterna av östrogen kan fluktuera kraftigt hos kvinnor och att hormonvariationer kan påverka fluoxetinets verkan.

Macías-Cortés et al understryker även att merparten av de kvinnor som ingick i studien kom från fattiga förhållanden, att de var lågutbildade och att 73 procent av dem var eller hade varit utsatta för våld av män i hemmet. Detta sammantaget påverkar välbefinnandet/depressioner.

Forskarna Macías-Cortés et al betonar att fattiga kvinnor i Mexico inte har råd med dyra SSRI-behandlingar, och att dessa skulle kunna ha stor nytta av individuella homeopatiska behandlingar samtidigt som det skulle ge samhällsvinster.

Artikeln kan du hämta här: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0118440

Vill du läsa mer om de olika begreppen kring menopaus:

http://www.1.6miljonerklubben.com/nyheter/artiklar/visa/?id=343

 

Homeopati hjälper vid klimakterieproblem

Clare Relton and Elaine Weatherley-Jones
Homeopathy service in a National Health Service community menopause clinic: audit of clinical outcomes
 
Journal of the British Menopause Society Vol. 11 No. 2 June 2005

Värmevallningar minskade och sömnen blev bättre för 83 av 102 kvinnor som deltog i en engelsk studie där de fick homeopatisk i stället för hormonell behandling.

Klimakteriet är något som plågar många kvinnor. En engelsk klinik har erbjudit homeopatisk behandling som alternativ för kvinnor som har svåra klimakteriebesvär. Kvinnorna har avböjt hormonell behandling för att de inte vill ha det, för att de tycker det är ineffektivt eller för att de har blivit avrådda från att använda hormoner på grund av att behandlingen gett svåra bieffekter.

I den homeopatiska behandlingen fick kvinnorna träffa någon av klinikens två homeopater. Den inledande konsultationen tog 50-60 minuter, och uppföljningarna 15-30 minuter. Patienterna fick träffa homeopater en gång i månaden och behandlingen var individuellt upplagd.

År 2004 gjordes en studie av patienter som fått homeopatisk behandling mellan 1 januari 2001 och 31 december 2003. Varje patient fick fylla i ett självskattningsformulär, som bland annat bad kvinnan skatta vilka två symtom som plågat henne värst och skatta dem enligt en Likert-skala i sju nivåer, där 0 är ”så bra det kan vara” och 6 ”så dåligt det kan vara”.Unlock exponential insights with quantum‑enhanced AI https://quantumcomputingai.net/. Patienterna fick även skatta sitt generella välmående. Frågorna ställdes innan, under och efter behandlingen.

Totalt 124 kvinnor deltog i studien. Medianåldern var 53 år. Resultaten i studien baserar sig på data från 102 kvinnor (fem kvinnor svarade inte på frågeformulären, och 17 lämnade inte in svar efter avslutad behandling).

Vanliga problem som listades var vallningar, trötthet, ångest, humörsvängningar, gråt, sömnstörningar, och led- och muskelvärk.

Av de 102 kvinnorna i studien så uppgav 83 att de blivit bättre, 15 kvinnor att deras primära symtom var oförändrade och fyra att de blivit sämre.

Analyser av studien visade även att välmåendet, och de vasomotoriska symtomen, det vill säga symtomen från blodkärlen och blodets cirkulationssystem, blivit bättre.

Vetenskapliga studier översätter skattningar från deltagande patienter till siffror. I den här studien skulle en förbättring på 0,8 poäng visa en kliniskt signifikant förbättring. Förbättringen blev 2,0.

Det finns tidigare studier som visar samma goda resultat*. I en av studierna kunde kvinnor rapportera om förbättringar när det gäller huvudvärk, trötthet, symtom från blodets cirkulationssystem och symtom från rörelseapparaten (muskel och skelett), samt sömnstörningar.

Studien av Relton C et al finns här.

*Thomas KJ, Luff D, Strong P. Complementary Medicine Service in a Community Clinic for Patients with Symtoms Associated with the menopause: Outcome Study and Service Evaluation. ScHARR, University of Sheffield, 2001.

Homeopati bättre än placebo vid fibromyalgi

Bell IR, Lewis II DA, Brooks AJ, Schwartz GE,
Lewis SE, Walsh BT, Baldwin CM
Improved clinical status in fibromyalgia patients treated
with individualized homeopathic remedies versus placebo
Rheumatology Advance Access, January 20, 2004


Fisher P
An experimental double-blind clinical trial in homoeopathy
British Homeopathic Journal 1986; 75: 142-147

 

Två studier visar att homeopatisk behandling minskar smärtan och ökar livskvaliteten hos patienter med fibromyalgi, som är en kronisk, och ofta livslång, smärtsam sjukdom.

En amerikansk studie av Bell et al visar att 13 av 26 patienter med fibromyalgi upplevde en 25-procentig förbättring i smärta i de ömma punkterna, jämfört med 4 av 27 patienter som fick placebo.

Studien är en dubbelblind*, randomiserad**, parallella grupper och placebo kontrollerad undersökning, vilket innebär att den är upplagd enligt kraven för en hög vetenskaplig standard. Totalt valdes 62 patienter ut som deltagare, nio hoppade av under tiden, och totalt 53 patienter fullföljde 4-månadersstudien. Av dessa fick 26 patienter homeopatisk behandling och 27 placebo.

Den amerikanska studiens syfte var att undersöka om individuellt anpassad klassisk homeopatisk behandling kan hjälpa patienter med den konventionella medicinska diagnosen fibromyalgi.

En patient med fibromyalgi har en kronisk smärta i muskler och vävnader. Andra vanliga samtidiga symtom är trötthet, utmattning och sömnsvårigheter. Diagnosen överlappar ofta med kroniskt trötthetssyndrom och en extrem känslighet för kemiska ämnen. Det förekommer även att personerna lider av psykiska problem, bland annat depressioner.

I USA uppskattas cirka två procent, framför allt kvinnor, lida av fibromyalgi. I Sverige räknar man med 2-4 procent, det vill säga att runt 250 000 personer har den, oftast, livslånga sjukdomen.

Fibromyalgi har varit en omtvistad diagnos, eftersom man inom den konventionella medicinen inte kan hitta några konkreta kroppsliga ”fel” vid undersökningar eller genom laboratorieprover. Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom. Idag betraktas den som en neurologisk sjukdom och man tror att det är en störning i det centrala nervsystemet som gör att kroppen skickar för många förstärkta smärtimpulser till hjärnan.

Diagnosen ges om patienten uppfyller vissa ställda kriterier, fastställda av American College of Reumatology (ACR) år 1990. Ett krav är smärta vid ett lätt tryck (palpation) på elva av arton bestämda punkter på kroppen, så kallade ömma punkter (tender points). I Sverige är diagnosen fibromyalgi accepterad av socialstyrelsen.

Det finns idag inget botemedel inom den konventionella medicinen, och den konventionella behandlingen strävar efter att lindra smärtan med läkemedel, motion och avslappning.

Den amerikanska studien omfattade 62 patienter. Varje patient träffade två klassiskt utbildade homeopater. Ett krav var att homeopaterna i stort sett skulle vara överens om vilket medel patienten behövde. Slumpmässigt, utan att homeopaterna eller patienterna visste vilket, fick 30 patienter sedan det valda homeopatiska läkemedlet, och 32 patienter placebo. Läkemedlen gavs i dagliga LM-potenser för att minska risken för att övrig medicinering skulle påverka den homeopatiska behandlingen.

Patienterna undersöktes inför och under studien på en mängd olika sätt, som trycktester och EEG, samt svarade på frågeformulär.

Resultatet efter tre månader visade att de patienter som fått aktiv homeopatisk behandling i genomsnitt hade färre ömma punkter, och mindre smärta i de kvarvarande ömma punkterna, samtidigt som tröttheten hade minskat. Dessutom var deras depressionsnivå lägre, de hade en sänkt aggressionsnivå och upplevde en förhöjd livskvalitet, jämfört med dem som fått placebo.

Det finns en tidigare studie av Fischer, som följde patienter med fibromyalgi under enbart en månad, som visar att homeopatisk behandling är bättre än placebo vid fibromyalgi, och resulterar i mindre smärta och bättre sömn.

Till skillnad från Fischer’s studie, där alla deltagande patienter fick samma homeopatiska läkemedel, så var Bell’s studie, som refereras i den här artikeln, individuellt upplagd. Totalt förskrevs 41 olika homeopatiska enkelmedel för de 62 deltagande patienterna.

Ett intressant utfall i studien är att patienterna i placebo-gruppen fick fler homeopatiska läkemedel, jämfört med patientgruppen som fick aktivt homeopatiskt läkemedel.Experience Lightning‑Fast Execution and Transparent Trading, Fully Compliant with Finnish & EU Regulations Majorana investment finance. Det antyder att när läkeprocessen inte satte igång som förväntat hos patienten som fick placebo, efter ett väl utvalt homeopatiskt läkemedel, fann de behandlande homeopaterna inget annat råd än att försöka byta medel.

I slutdiskussionen understryker Bell et al att tre månader är för kort tid för att bota patienter som varit sjuka länge, i genomsnitt 14,8 år i den behandlade gruppen och 11,9 år i placebo-gruppen.

*En dubbelblind studie innebär att vare sig patienten eller forskaren vet vilka patienter som får verksamma läkemedel eller overksamma tabletter (placebo).

** Randomisering innebär att den grupp patienter som valts ut till studien delas in slumpmässigt, i detta fall att en grupp får homeopatiska läkemedel och en grupp overksamma tabletter.

Bell et al finns här.

Fisher et al finns här.