Studie visar att homeopati lindrar depression och ångest

Studie: Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design. Av Petter Viksveen, Clare Relton och Jon Nicholl. (2017) 18:299. DOI 10.1186/s13063-017-2040-2

Referat: Margot Granvik, vetenskapsjournalist och klassisk homeopat

Både depression och ångest minskade något med homeopatisk behandling visar en studie gjord i England där 74 patienter valde homeopati som en tilläggsterapi. Patienterna upplevde inga biverkningar.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att år 2030 är depression vår vanligaste sjukdom. Redan nu pekar WHOs insamlade data från 60 länder att 3,2 procent av dagens patienter lider av periodiska depressioner sett till en 12-månaders period. Siffran stiger till mellan 9,3-23 procent för dem som även har andra kroniska sjukdomar.

Den vanligaste skolmedicinska behandlingen är olika psykologiska insatser eller antidepressiva mediciner. En del av de patienter som har fått eller är rädda för medicinernas biverkningar söker sig till homeopater.

Men hur effektiv och säker är homeopatisk behandling vid depression? Frågorna ställs i Viksveens et als studie Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design.  Forskarna undersökte vad behandling med homeopati hade för effekt under en 12-månaders period hos patienter med självrapporterad depression, och om behandlingen gav biverkningar.

Enligt tidigare studier är depression ett av de vanligaste besvären hos patienter som söker homeopater uppger Viksveen et al. De refererar även några placebo-kontrollerade studier som visar att homeopatisk behandling inte ger sämre effekt än antidepressiva, samt är effektivare än placebo.

Vanligen genomförs så kallade RCT-studier – randomiserade kontrollerade studier – för att mäta effekter av läkemedel. Men, menar artikelförfattarna, när det gäller homeopati är det förmodligen bättre att utvärdera behandling som den utförs i ”verkligheten”, det vill säga med allt det innebär från konsultationer till att välja och utvärdera effekten av homeopatiska läkemedel hos patieonten. Viksveen et al har därför valt att lägga upp sin studie som en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie. Den vetenskapliga termen är ”cohort multiple randomised controlled trial”, cmRCT.

Det primära syftet med studien var att bedöma den kliniska effekten av homeopatisk behandling som tillägg hos patienter med självrapporterad depression, och jämföra med dem som inte valde homeopati. Dessutom ville studien se hur säker den erhållna homeopatiska behandlingen var.

Rekryteringen av patienter pågick mellan den 15 september 2013 till 7 februari 2014. Patienterna rekryterades från “Yorkshire Health Study cohort”. Det är en stor grupp patienter som 43 allmänpraktiserande läkare samlat in fakta om genom hälsoundersökningar och frågeformulär.

Vid rekryteringen till depressionsstudien fanns det insamlade data om 22 179 patienter, som hade accepterat att bli kontaktade för forskningsprojekt. Av dessa hade 5 740 patienter uppgett att de led av långvarig depression, eller moderat till extrem ångest eller depression.

Ett frågeformulär om sinnestämning och hälsostatus skickades ut till gruppen på 5 740 personer. Närmare 40 procent svarade på enkäten. Av dessa uppfyllde 566 patienter kriterierna för att få ingå i studien. Medelåldern var 55 år, majoriteten var kvinnor och av brittiskt ursprung. Runt 38 procent hade arbete, 56 procent var arbetslösa. Sju av tio hade varit deprimerade i minst fem års tid.

Patienterna fick fylla i flera standardierade formulär om hur de mådde. I självskattningen av depressionen hamnade medeltalet på 17,0 på en skala mellan 0-27 poäng. I skattningen av ångest blev medeltalet 13,7 på en skala 0-21.

Fyra av tio patienter tog antidepressiva skolmediciner.

185 personer valdes slumpmässigt ut och erbjöds att få homeopatisk behandling som tillägg till de vanliga medicinska insatserna. Av dessa antog 74 patienter erbjudandet om homeopatisk behandling.

Dessa behandlades av sju homeopater i South Yorkshire, som arbetade på tre integrerade hälsokliniker, samt ett medicinskt center. Den homeopatiska behandlingen utfördes som den brukar. Homeopaterna fick fritt välja homeopatiska läkemedel, byta läkemedel och lägga in uppföljningar enligt egna bedömningar.

Totalt genomfördes 490 konsultationer, som i genomsnitt tog 57 minuter, för de 74 patienter som fick homeopatisk behandling. 526 förskrivningar av 68 olika homeopatiska läkemedel gjordes. Av de 74 patienterna hade 56 personer mellan 5-12 konsultationer.

En uppföljning gjordes efter sex månader. 125 personer i gruppen som erbjudits homeopati och 333 personer i gruppen som inte fick något erbjudande alls lämnade in skattningsformulären. Vid uppföljningen efter 12 månaders behandling fick forskarna in ifyllda frågeformulär från 103 respektive 274 patienter.

Benägenheten att delta i studien och svara på frågeformulären var högre för dem som fick homeopatisk behandling än för de övriga.

Resultaten visar att den homeopatiska behandlingen var något mer effektiv, jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden var 2,6 poäng. Även ångestnivåerna minskade något mer hos gruppen som fick homeopatisk behandling. Förbättringarna var stabila både vid sex månader och efter tolv månader.

12 patienter uppgav milda biverkningar, exempelvis huvudvärk eller ont i rygg och nacke. Det gick inte med säkerhet säga att besvären orsakades av den homeopatiska behandlingen.

Forskarnas slutsatser är att även om det inte går att dra några bestämda slutsatser om effekten av homeopatisk behandling så behövs det fler studier som studerar effekterna av homeopati. De uppger tre skäl: För det första visar även behandlingar med antidepressiva läkemedel eller psykologiska insatser små effekter. För det andra led majoriteten av deltagarna i Viksveen et als studie av mångårig depression och medföljande besvär, vilket gör behandlingen svårare och prognosen sämre. För det tredje visar ingenting i studien att det finns risker med homeopatisk behandling. Detta kan jämföras med antidepressiva mediciner som associeras med biverkningar, även allvarliga sådana.

Källa: Du kan hämta artikeln här

Petter Viksveen har gjort en depressionsstudie.

 

Kroniskt sjuka vinner på att gå till homeopat

Källa: Witt C, Keil T, Selim D, Roll S, Vance W, Wegscheider K,
Willich SN
Outcome and costs of homoeopathic and conventional
treatment strategies: A comparative cohort study in patients
with chronic disorders
Complementary Therapies in Medicine. (2005) 13, 79-86.

 

Vuxna med kroniska besvär som huvudvärk, ryggont och depression, och barn med atopiska hudutslag eller allergisk snuva har större chans att bli bra hos en homeopat än hos en vanlig läkare.

 

Studien Outcome and costs of homoeopathic and conventional treatment strategies: A comparative cohort study in patients with chronic disorders av Witt et al jämför behandlingsresultat av homeopatisk jämfört med konventionell medicin, hur livskvaliteten påverkats, samt vad de olika behandlingsinsatserna kostar jämfört med varandra.

Upplägget är en prospektiv, multicenter, parallellgrupps jämförande kohortstudie.

Totalt deltog 493 patienter som behandlades av 101 homeopater och 59 konventionella läkare. Som vuxen räknades deltagare över 16 år. Totalt 315 vuxna med kroniska konventionella diagnoser som huvudvärk, ryggont i korsryggen, depression, insomningsproblem och sinusitis ingick i studien. Antalet barn mellan 1-16 år uppgick till 178. Barnen hade diagnoserna bronkialastma (astma), atopiska hudutslag och allergisk rhinitis (snuva). I den homeopatiskt behandlade gruppen hade fler barn astma och allergi än i den konventionellt behandlade gruppen.

Patienterna hade redan valt vilken behandlingsmetod de ville ha, innan de tillfrågades om att delta i studien. Det är således inte en randomiserad och blindad studie. I patientgruppen vuxna patienter var de som valde homeopatisk behandling mer välutbildade jämfört med dem som valde konventionella läkare. Ofta hade de tolv eller fler års studier.

Inför studiens start, vid sex och vid tolv månader fick patienterna redogöra för sina symtom och hur allvarliga de upplevdes i en skala 0-10, eventuella upplevda biverkningar, också i en skala 0-10, samt även fylla i livskvalitetstester.

De kostnader som togs upp omfattade: läkarbesök, mediciner, fysioterapi, sjukhusvistelse, sjukskrivning och övriga läkemedel eller hjälpmedel. För de patienter som fick homeopatisk behandling noterades kostnaden för konventionella och homeopatiska läkemedel separat.

Studien fick in resultat från 90 procent av patienterna efter sex månader och 80 procent av deltagarna efter tolv månader. De ekonomiska uppgifterna lämnades av 38 procent av patienterna. Att denna siffra blev lägre beror på att det var försäkringsbolag som skulle leverera data för kostnader, och att endast två av de försäkringsbolag patienterna var anslutna till ville delta i studien.

Hur allvarligt man skattade sina symtom efter sex respektive tolv månader av behandling skiljde sig markant i den vuxna gruppen. De patienter som fick homeopatisk behandling uppgav en mycket kraftigare förbättring under de första sex månaderna jämfört med dem som fick konventionell behandling. Efterföljande sexmånadersperiod visar ingen signifikant skillnad i resultat av behandlingen. Även barnen visar en signifikant förbättring i den homeopatiskt behandlade gruppen, under den första sex månaders perioden.

När det gäller livskvaliteten uppgav patienter i den grupp som fick homeopatisk behandling att de fick en viss förbättring, medan de som fått konventionell behandling uppger att de knappt upplevde någon förbättring alls. Skillnaden är inte statistiskt signifikant.

När de totala kostnaderna för homeopatisk och konventionell behandling jämförs märks det ingen större skillnad. Hälften av de patienter som behandlades homeopatiskt använde även konventionell hjälp som tillägg. I denna grupp, alltså patienter som fick homeopatisk behandling, men som också använde annan sorts behandling, stod den homeopatiska behandlingen för cirka tio procent av den totala kostnaden.

Författarna för ett resonemang i slutet av artikeln om vad studien egentligen lyfter fram. Bland annat konstaterar de att studien speglar den behandling som sker i praktisk vardag, och att det inte verkar finnas några enskilda förklaringar till varför den homeopatiska behandlingen ger bättre resultat än den konventionella.

När det gäller kostnaderna framhåller forskargruppen att resultaten baserar sig på en för liten grupp för att vara tillräckliga att dra några större slutsatser av.

Fotnot: Studien ingick i ett större tyskt program, Modellvorhaben Naturheilverfahren, som utredde komplementär och alternativ medicin på uppdrag av Tysklands hälsoministerium.

Studien kan köpas här: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16036164