Etikett: Viksveen

Studie visar att homeopati lindrar depression och ångest

Studie: Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design. Av Petter Viksveen, Clare Relton och Jon Nicholl. (2017) 18:299. DOI 10.1186/s13063-017-2040-2

Referat: Margot Granvik, vetenskapsjournalist och klassisk homeopat

Både depression och ångest minskade något med homeopatisk behandling visar en studie gjord i England där 74 patienter valde homeopati som en tilläggsterapi. Patienterna upplevde inga biverkningar.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att år 2030 är depression vår vanligaste sjukdom. Redan nu pekar WHOs insamlade data från 60 länder att 3,2 procent av dagens patienter lider av periodiska depressioner sett till en 12-månaders period. Siffran stiger till mellan 9,3-23 procent för dem som även har andra kroniska sjukdomar.

Den vanligaste skolmedicinska behandlingen är olika psykologiska insatser eller antidepressiva mediciner. En del av de patienter som har fått eller är rädda för medicinernas biverkningar söker sig till homeopater.

Men hur effektiv och säker är homeopatisk behandling vid depression? Frågorna ställs i Viksveens et als studie Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design.  Forskarna undersökte vad behandling med homeopati hade för effekt under en 12-månaders period hos patienter med självrapporterad depression, och om behandlingen gav biverkningar.

Enligt tidigare studier är depression ett av de vanligaste besvären hos patienter som söker homeopater uppger Viksveen et al. De refererar även några placebo-kontrollerade studier som visar att homeopatisk behandling inte ger sämre effekt än antidepressiva, samt är effektivare än placebo.

Vanligen genomförs så kallade RCT-studier – randomiserade kontrollerade studier – för att mäta effekter av läkemedel. Men, menar artikelförfattarna, när det gäller homeopati är det förmodligen bättre att utvärdera behandling som den utförs i ”verkligheten”, det vill säga med allt det innebär från konsultationer till att välja och utvärdera effekten av homeopatiska läkemedel hos patieonten. Viksveen et al har därför valt att lägga upp sin studie som en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie. Den vetenskapliga termen är ”cohort multiple randomised controlled trial”, cmRCT.

Det primära syftet med studien var att bedöma den kliniska effekten av homeopatisk behandling som tillägg hos patienter med självrapporterad depression, och jämföra med dem som inte valde homeopati. Dessutom ville studien se hur säker den erhållna homeopatiska behandlingen var.

Rekryteringen av patienter pågick mellan den 15 september 2013 till 7 februari 2014. Patienterna rekryterades från “Yorkshire Health Study cohort”. Det är en stor grupp patienter som 43 allmänpraktiserande läkare samlat in fakta om genom hälsoundersökningar och frågeformulär.

Vid rekryteringen till depressionsstudien fanns det insamlade data om 22 179 patienter, som hade accepterat att bli kontaktade för forskningsprojekt. Av dessa hade 5 740 patienter uppgett att de led av långvarig depression, eller moderat till extrem ångest eller depression.

Ett frågeformulär om sinnestämning och hälsostatus skickades ut till gruppen på 5 740 personer. Närmare 40 procent svarade på enkäten. Av dessa uppfyllde 566 patienter kriterierna för att få ingå i studien. Medelåldern var 55 år, majoriteten var kvinnor och av brittiskt ursprung. Runt 38 procent hade arbete, 56 procent var arbetslösa. Sju av tio hade varit deprimerade i minst fem års tid.

Patienterna fick fylla i flera standardierade formulär om hur de mådde. I självskattningen av depressionen hamnade medeltalet på 17,0 på en skala mellan 0-27 poäng. I skattningen av ångest blev medeltalet 13,7 på en skala 0-21.

Fyra av tio patienter tog antidepressiva skolmediciner.

185 personer valdes slumpmässigt ut och erbjöds att få homeopatisk behandling som tillägg till de vanliga medicinska insatserna. Av dessa antog 74 patienter erbjudandet om homeopatisk behandling.

Dessa behandlades av sju homeopater i South Yorkshire, som arbetade på tre integrerade hälsokliniker, samt ett medicinskt center. Den homeopatiska behandlingen utfördes som den brukar. Homeopaterna fick fritt välja homeopatiska läkemedel, byta läkemedel och lägga in uppföljningar enligt egna bedömningar.

Totalt genomfördes 490 konsultationer, som i genomsnitt tog 57 minuter, för de 74 patienter som fick homeopatisk behandling. 526 förskrivningar av 68 olika homeopatiska läkemedel gjordes. Av de 74 patienterna hade 56 personer mellan 5-12 konsultationer.

En uppföljning gjordes efter sex månader. 125 personer i gruppen som erbjudits homeopati och 333 personer i gruppen som inte fick något erbjudande alls lämnade in skattningsformulären. Vid uppföljningen efter 12 månaders behandling fick forskarna in ifyllda frågeformulär från 103 respektive 274 patienter.

Benägenheten att delta i studien och svara på frågeformulären var högre för dem som fick homeopatisk behandling än för de övriga.

Resultaten visar att den homeopatiska behandlingen var något mer effektiv, jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden var 2,6 poäng. Även ångestnivåerna minskade något mer hos gruppen som fick homeopatisk behandling. Förbättringarna var stabila både vid sex månader och efter tolv månader.

12 patienter uppgav milda biverkningar, exempelvis huvudvärk eller ont i rygg och nacke. Det gick inte med säkerhet säga att besvären orsakades av den homeopatiska behandlingen.

Forskarnas slutsatser är att även om det inte går att dra några bestämda slutsatser om effekten av homeopatisk behandling så behövs det fler studier som studerar effekterna av homeopati. De uppger tre skäl: För det första visar även behandlingar med antidepressiva läkemedel eller psykologiska insatser små effekter. För det andra led majoriteten av deltagarna i Viksveen et als studie av mångårig depression och medföljande besvär, vilket gör behandlingen svårare och prognosen sämre. För det tredje visar ingenting i studien att det finns risker med homeopatisk behandling. Detta kan jämföras med antidepressiva mediciner som associeras med biverkningar, även allvarliga sådana.

Källa: Du kan hämta artikeln här

Petter Viksveen har gjort en depressionsstudie.

 

Är homeopati lönsamt för samhället?

Petter Viksveen, Zofia Dymitr och Steven Simoens
 
Economic evaluations of homeopathy: a review
Eur J Health Econ, 2013

 

I åtta av 14 studier förbättrades patienternas hälsa, till en lägre kostnad, med homeopati, jämfört med andra behandlingsmetoder. Men, studierna är för spretiga. De håller inte tillräcklig kvalitet för några bestämda slutsatser om huruvida homeopati är en kostnadseffektiv behandlingsmetod eller inte.

Syftet med översikten Economic evaluations of homeopathy: a review av Viksveen et al var att få en överblick över, samt en värdering av, de ekonomiska utvärderingar som gjorts av homeopati jämfört med konventionell sjukvård, akupunktur eller placebo.

Genom en omfattande litteratursökning fick Viksveen et al fram 868 titlar. Dubletter raderades, varpå 496 titlar återstod. Efter att relevansen hos dessa bedömts återstod 14 studier (beskrivna i 16 artiklar). Tolv studier jämförde resultaten av homeopatisk behandling med andra behandlingar, mest vanligt var jämförelser med konventionell sjukvård. Två använde ett upplägg med ”före” och ”efter” den homeopatiska behandlingen.

I 13 av de 14 studierna fick totalt 3 512 patienter homeopatisk behandling. Den 14 studien uppgav inte hur många som ingick. Tolv studier hade kontrollgrupper.

Fem av studierna omfattade 2 781 patienter med olika besvär, fyra studier rymde 573 patienter med problem med luftvägar och öron och resterande fem studier handlade om enskilda diagnoser, exempelvis magkatarr, atopiskt eksem eller problem med tänder (Arnica D12 tre dagar före och sju dagar efter kirurgiskt ingrepp).

Av de 14 studierna rapporterade åtta studier förbättringar av patientens besvär och/eller hälsotillstånd, till lägre kostnader. För fyra studier var de kliniska resultaten bättre för homeopatin, eller lika god jämfört med kontrollgrupperna, till samma kostnader. I de två sista studierna var de kliniska resultaten likadana som i kontrollgrupperna, men med högre kostnader för den homeopatiska behandlingen.

Det som kostade mest var den homeopatiska konsultationen, medan de homeopatiska läkemedlen är billigare än de konventionella.

Hur lång tid studierna pågick varierade kraftigt; från som kortast 12 timmar till som längst nio år. De flesta sträckte sig över mer än sex månader.

Studierna skiljer sig också åt när det gäller hur många som deltog i de undersökta patientgrupperna, samt om det gällde enbart en diagnos, problem mer generellt, eller flera kroniska åkommor.

Fem av studierna gjordes i Tyskland, fyra i Storbritannien och en vardera i Belgien, Frankrike, Italien, Holland och Schweiz. I sex av studierna utfördes behandlingen av en ensam praktiker, eller en enda klinik. De övriga omfattade allt från 4 till 101 deltagande homeopater eller kliniker.

Åtta av de 14 studierna omfattade i huvudsak klassisk homeopati, med totalt 1 851 deltagande patienter. I tre studier fick alla deltagare samma produkt (varav två var komplexmedel) och för de tre resterande studierna fanns inga uppgifter om hur den homeopatiska behandlingen var upplagd.

En del studier mätte resultaten i form av hur sjukdomssymtomen förändrades. Enbart några av studierna tog upp hur hela livskvaliteten påverkades.

Viksveen et al lyfter fram att det är svårt att dra några slutsatser från översikten. Studiernas upplägg spretar, de är behäftade med metodologiska svagheter och olika mätmetoder har använts. En del av studierna håller låg kvalitet. Detta gör det svårt att jämföra studierna med varandra.

Studierna har även räknat på de ekonomiska utfallen på olika sätt: en del vägde in direkta kostnader för konsultation och medicin, andra även resorna till och från konsultationen. Sju studier tog med sjukskrivningar och frånvaro från arbetet, men redovisade även dessa kostnader på olika sätt, exempelvis som att inte räkna in vad missad arbetstid kostade patienten.

Viksveen et al rekommenderar att framtida studier av kostnadseffektivitet läggs upp som stora kohortstudier (det vill säga att man väljer ut en grupp individer från exempelvis en bestämd ort, eller utifrån ett bestämt födelsedatum).

För att få korrekta och tillförlitliga jämförelser bör kostnader för konsultation, mediciner, sjukhusvistelse, resor och sjukfrånvaro beaktas enligt forskarna, som även understryker att studierna bör sträcka sig över minst sex månader.

Viksveen et al förordar mätmetoder för hur livskvaliteten hos patienten påverkas. Vidare menar författarna att det är viktigt att de som deltar i en studie är representativa för befolkningen och att de söker behandling för vanliga åkommor. Detta för att få resultat som är generaliserbara, och som går att jämföra med exempelvis kostnader i den konventionella vården.

Av de åtta studier som visar att homeopatisk behandling ger en samhällsekonomisk vinst finns tre sedan tidigare beskrivna på www.vetenskapenomhomeopati.se, under rubriken Samhällskostnad.

 

1. Witt et al har gjort det Viksveen et al förordar, en omfattande kohortstudie på patienter med kroniska problem.

www.vetenskapenomhomeopati.se/behandlingsmetoder/kroniskt-sjuka-vinner-pa-att-ga-homeopat

 

2. Frei et al har jämfört homeopati vid akut otitis (öroninflammation) med spontanläkning eller antibiotika.

www.vetenskapenomhomeopati.se/akutvard/homeopati-battre-an-antibiotika-vid-akut-oroninflammation

 

3. Trichard et al har jämfört medicinska kostnader och resultat vid rhinopharyngitis (näs-hals inflammation) hos barn.

www.vetenskapenomhomeopati.se/akutvard/homeopatisk-behandling-gav-friskare-barn

 

Artikeln kan införskaffas här