Kategori: Luftvägar

Homeopatisk behandling gav friskare barn

Trichard M, Chaufferin G, Nicoloyannis N
Pharmacoeconomic comparison between homeopathic and antibiotic treatment strategies in recurrent acute rhinopharyngitis in children
 
 
Homeopathy 2005, 94, 3-9

Homeopatisk behandling av barn med upprepade akuta rhinopharyngitis gav friskare barn och färre sjukskrivningsdagar för föräldrar jämfört med dem vars barn fick antibiotika.

Det är vanligt att föräldrar med småbarn söker upp allmänläkare vid akut infantil rhinopharyngitis (näs-hals inflammation). Enligt uppgifter i studien av Trichard M et al sökte över fem miljoner barn under sju år årligen hjälp i Frankrike. Barnen är mest utsatta mellan sex månader och tre år. Antibiotika och homeopati var de vanligaste behandlingsformerna.

Trichard M et al jämför homeopatisk behandling och konventionell behandling med antibiotika hos barn med upprepade akut rhinopharyngitis och tar upp effektiviteten och livskvaliteten hos de behandlade barnen.

Studien är en icke-randomiserad post hoc analys, alltså en efterhandsanalys, gjord på patienter mellan 1,5-4 års ålder som sökte hjälp hos allmänpraktiserande homeopatiska eller konventionella läkare under vinterhalvåret 2000-01. Studiens utformning medför att den har ett lägre vetenskapligt värde än om det hade varit en placebokontrollerad studie.

Diagnostiska kriterier för att ingå i studien var rhinorrhea, det vill säga förkylning med snuva, och/eller hosta, och en temperatur över 38 grader Celsius inom de senaste 24 timmarna. Totalt omfattade den ursprungliga studien 499 barn som följdes under sex månader, varav 268 behandlades av 73 homeopatiska läkare och 231 av 62 konventionella läkare. Studien uteslöt 68 fall. I 55 fall för att de hade behandlats med både homeopati och antibiotika, i tolv fall därför att de inte hade erhållit någon av behandlingarna och i ett fall saknades data.

Resultaten baserar sig på 241 patienter i den homeopatiska gruppen och 190 patienter i den konventionellt behandlade gruppen. Enda noterade skillnaden mellan grupperna är att barnen som fick antibiotika var i något högre grad utsatta för passiv rökning.

Ser man till de medicinska effekterna så hade de homeopatiskt behandlade barnen efteråt färre utbrott av rhinopharyngitis, 2,71 per patient, jämfört med 3,97 för barnen som fick antibiotika. Även komplikationer av feber var färre hos de som behandlades med homeopatiska läkemedel, 1,25 per patient jämfört med 1,95. När livskvaliteten jämförs uppger de homeopatiskt behandlade barnen bättre resultat.

Studiens slutsats är att den homeopatiska behandlingen är effektivare än antibiotika, både när det gäller effektivitet och livskvalitet.

Ser man till kostnaderna skiljer det sig inte så mycket åt mellan den homeopatiska och konventionella behandlingen. Den största skillnaden är att patienten själv tar en större del av kostnaden för den homeopatiska medicinen än vad patienter som får antibiotika gör.

Däremot finns det skillnader när man ser till sjukdagar. Föräldrar till barnen i den homeopatiska gruppen behövde mer sällan vara hemma för vård av sjukt barn jämfört med föräldrar vars barn fick antibiotika, 9,5 procent jämfört med 31,6 procent.

Studien fastslår att den homeopatiska strategin är signifikant effektivare och att den ger högre livskvalitet, samt mindre sjukfrånvaro från arbete för vård av sjukt barn.

Studien av Trichard M et al kan köpas här.

Patienter föredrar homeopati vid akut infektion

Haidvogl M, Riley D, Heger M, Brien S, Jong M,
Fischer M, Lewith G, Jansen G, Thurneysen A
Homeopatic and conventional treatment for acute respiratory and ear complatins: A comparative study on outcome in the primary care setting
 
BMC Complementary and Alternative Medicine 2007, 7:7

Barn med öron-, näs- och halsont blev snabbare friska med homeopatisk behandling jämfört med konventionell behandling. Homeopati fungerar lika bra som konventionell medicin vid övre luftvägsinfektioner visar en studie som omfattar 1 577 patienter från 57 vårdcentraler.

Att homeopati är effektivt vid öron-, näs- och halsinfektioner visar studien Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting av David Riley et al, som är refererad här. Samma, men något utökade, forskargrupp, har gjort en uppföljande och ännu större studie.

Syftet var att jämföra effektiviteten hos homeopatisk och konventionell behandling. Eftersom undersökningar visar att komplementärmedicinen är väl integrerad inom majoriteten av de västerländska ländernas primärvård, samt att homeopati är den ledande komplementära behandlingsmetoden för både akuta och kroniska sjukdomar, framhåller forskargruppen att effektiviteten hos de olika behandlingsmodellerna behöver jämföras.

Studien är en internationell, multi-center, jämförande kohortstudie, som är icke-randomiserad. Totalt rekryterades 57 vårdcentraler eller motsvarande i åtta länder; Österrike, Tyskland, Holland, Ryssland, Spanien, Ukraina, Storbritannien och USA. Data från de spanska och amerikanska klinikerna ingår dock inte i slutresultatet, på grund av misstag i deras dokumentering.

Samtliga behandlingar utfördes av läkare, som vid homeopatisk behandling hade en tilläggsutbildning i homeopati samt ett minimum av fem års erfarenhet av den homeopatiska behandlingsmetoden. Vid 22 av primärvårdsklinikerna erbjöds enbart homeopatisk behandling. Nio erbjöd både homeopatisk och konventionell behandling. Tolv kliniker gav enbart konventionella behandlingar.

Resultaten omfattar 1 577 patienter. Av dessa fick 857 homeopatisk behandling och 720 konventionell behandling. Kriterierna för att ingå i studien var att man hade minst en av följande symtom: rinnande näsa, ont i halsen (tonsillit), ont i öron (otitis media), bihåleinflammation (sinusit) eller hosta. Symtomen fick inte ha funnits i mer än sju dagar.Maximize profits and reduce risk through intelligent analytics across crypto, Forex, and stocks finotraze platform. Patienterna intervjuades efter behandlingen av professionella intervjuföretag – för att minska risken för bias – efter 7, 14 och 28 dagar.

Resultaten visar att både de homeopatiskt och konventionellt behandlade patienterna rapporterar en fullständig eller betydande förbättring inom 14 dagar. En skillnad var att särskilt barnen (0-18 år), men även vuxna, i den homeopatiskt behandlade gruppen tillfrisknade markant snabbare jämfört med patienter som fick konventionell behandling.

Ser man till biverkningar upplevde patienter som fick homeopatisk behandling att hela kroppen påverkades, medan de som fick konventionell behandling mest klagade över gastrointestinala problem. Jämför man enbart biverkningar hos vuxna var det signifikant fler som uppvisade biverkningar bland dem som fick konventionell behandling.

Totalt användes 62 olika homeopatiska läkemedel för de 857 patienter som fick homeopatisk behandling. Tio medel täckte 60 procent av fallen. Det stora antalet olika homeopatiska läkemedel som användes visar vikten av att varje patient utreds och behandlas individuellt.

Den konventionella behandlingen dominerades av antibiotika, följt av nässprejer och näsdroppar, samt smärtstillande.

När patienterna gav sitt medgivande att ingå i studien så fick de frågan om de föredrog någon av behandlingsmetoderna. Homeopati föredrogs av 81 procent i sin grupp, medan 55 procent av dem som fick konventionell behandling ville ha den behandlingsformen. Forskningsgruppen konstaterar att det är en begränsning i studien att patienterna inte delades in slumpvis i homeopatisk eller medicinsk behandling.

* Icke-interventionsstudie = patienten får den behandling och det läkemedel som normalt ges i den vardagliga verksamheten på kliniken. Behandling och läkemedel följer inte något i förväg bestämt förlopp som till exempel en forskningsstudie satt upp (protokoll).

** Kohortstudier = en avgränsad och noggrant beskriven grupp, kohort, studeras under en längre tid. Kohortstudier används till exempel för att undersöka hälsorisker.

Studien av Haidvogl M et al finns här.

Homeopati effektivt vid öron-, näs- och halsinfektioner

Riley D, Fischer M, Singh B, Haidvogl M, Heger M
Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting
 
J Altern Complement Med 2001; 7: 149–159

Sex kliniker i fyra länder skrev antingen ut homeopatiska läkemedel, eller antibiotika, hostmedicin och dylikt, åt 456 patienter med vanliga infektioner i luftvägar och öron. De som fick homeopati blev snabbare friska och fick färre biverkningar.

Det började med att två stora metaanalyser, av Kleijnen et al år 1991 och Linde et al år 1997, visade att homeopati är mer än två gånger effektivare än placebo. Metaanalyserna drog inga slutsatser om hur effektiv homeopatisk behandling är för olika kliniska diagnoser. Men båda metaanalyserna föreslog att forskning som vill undersöka effektiviteten vid olika åkommor som metod kan använda den prospektiva observationsstudien*. Det är en vanlig metod inom medicinsk forskning i klinisk vardag.

Studien Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting av David Riley et al, som den här texten går igenom, lades upp som en internationell multicenter prospektiv observationsstudie i praktisk klinisk verksamhet.

Studien ställde frågan: Hur står sig homeopati jämfört med konventionell behandling när det gäller tre vanliga åkommor, som problem i:

1) de övre luftvägarna, som snuva och förkylning, allergier inkluderade

2) problem i nedre luftvägar, som bronkit, med allergier inkluderade, eller

3) öronproblem.

Den primära målsättningen var att jämföra effekten av konventionell eller homeopatisk behandling av dessa tre vanliga åkommor. Effekten mättes som att patienten skulle vara botad eller klart bättre inom 14 dagar efter insatt behandling.

Sekundära mål var att studera hur många som tillfrisknade och hur snabbt, biverkningar, hur nöjda patienterna var och hur lång tid besöket hos läkaren tog. Det sista var för att se om kostnaderna skiljer sig mellan de två olika behandlingsmetoderna.

Studien pågick mellan juli 1996 och augusti 1997. Totalt deltog 30 behandlare på sex kliniker i fyra länder (Tyskland, Schweiz och Österrike i Europa och tre stater i USA). 24 var läkare utbildade inom konventionell medicin, fyra var läkarassistenter (en högskoleutbildad yrkeskår som finns i en rad länder) och två var sjuksköterskor. De deltagare som förskrev homeopatiska läkemedel var utbildade i homeopati och hade minst fem års praktisk erfarenhet av att jobba med den homeopatiska läkekonsten.

Totalt 456 av ursprungliga 500 patienter fullföljde studien. Av dessa fick 281 patienter homeopatisk behandling och 175 patienter konventionell medicin. Bland de som behandlades homeopatiskt var 44,5 procent mellan 18-64 år och närmare 40 procent 2-11 år. Närmare 80 procent inom den konventionella gruppen var mellan 18-64 år.

Dag 14 och dag 28 efter patienten besökt kliniken intervjuades patienten via telefon. Detta gjordes av externa företag som specialiserat sig på forskningsintervjuer, för att inte riskera att patienten ville ge ”sin läkare” svar som hon eller han trodde läkaren ville höra.

Resultaten visar att efter 14 dagar rapporterade 82,6 procent av dem som fick homeopatisk behandling att de var botade eller rejält bättre. I gruppen som fick konventionell medicin var det strax under 68 procent som sa samma sak.

Ser man på kriteriet bättre efter en dag, eller inom tre dagar, efter behandling, svarar den homeopatiska gruppen 16,4 procent första dagen och 50,9 procent inom 1-3 dagar. Motsvarande för gruppen inom konventionell medicin var 5,7 procent och 51,4 procent.

Även när det gäller biverkningar skiljer det sig mellan grupperna. Bland dem som fick homeopatiska läkemedel rapporterar 7,8 procent biverkningar, ofta i form av huvudvärk. Av dem som fick konventionell behandling uppgav 22,3 procent biverkningar, i regel biverkningar från antibiotika. Cirka 71 procent fick antibiotika i gruppen som behandlades konventionellt.

Inom båda grupperna var patienterna nöjda med sin behandling; 79 procent i den homeopatiska gruppen och 65 procent i den konventionella gruppen.

Besöket tog mellan 5 och 15 minuter i 60 procent av samtliga fall. När det gällde längre konsultationer än 15 minuter var det vanligare i samband med den homeopatiska behandlingen.

De homeopatiska läkemedlen gavs i potensen 30C. Ser man till hur frekvent olika homeopatiska läkemedel förskrevs täckte elva medel cirka 70 procent av fallen.

Studien av Riley D et al finns här.

* Metoden prospektiv observationsstudie används för att exempelvis visa hur en behandling eller medicinsk åtgärd verkar i utvalda patientgrupper. Metoden är särskilt lämplig för att studera behandlingseffekter från exempelvis läkemedel som skrivs ut i en klinisk vardag, som på en vårdcentral eller läkarmottagning.

Forskare kritiseras för att dra ogrundade slutsatser

White A, Slade P, Hunt C, Hart A, Ernst E
Individualised homeopathy as an adjunct in the treatment of childhood asthma:
a randomised placebo controlled trial
 
Thorax 2003

I en randomiserad placebo kontrollerad studie fick 96 barn med lindrig till måttlig astma individuell behandling med klassisk homeopati under ett års tid. Forskarna anklagas för bias; att de misstolkar resultaten.

Studien är genomförd av A White, P Slade, C Hunt, A Hart och E Ernst och publicerades i tidningen Thorax år 2003. E Ernst står för Edzard Ernst som är känd motståndare till homeopati. Därför är det intressant att se om forskarna lyckats genomföra studien på ett objektivt vetenskapligt och oantastligt sätt.

Forskningsvärlden höjer ett rött skynke för varje form av ”bias”, det vill säga systematiska feltolkningar. En studie ska vara planerad och genomförd så att risker för feltolkningar undviks. En forskares förutfattade meningar ska således inte kunna påverka studien så att resultaten blir som forskaren vill.

I en randomiserad, dubbel-blind, placebo kontrollerad studie jämfördes effekterna av individualiserad homeopatisk behandling med placebo hos 96 barn med mild till måttlig astma, som ett komplement till den konventionella medicinska behandlingen av astma. 46 barn fick homeopatiska läkemedel, 47 fick placebo.

För att mäta utfallet användes primärt standardiserade frågeformulär för att mäta livskvalitet innan studien startade och efter tolv månader. Sekundärt följde man bland annat upp andningskapacitet, användning av skolmedicin, symtomförändring, antalet frånvarodagar från skolan, astmahändelser och biverkningar.

Resultatet blev att det inte finns några kliniskt relevanta eller statistiskt signifikanta förändringar i livskvalitet hos barnen. En liten skillnad märktes mellan grupperna när det gällde hur allvarlig astman var, där de som behandlades med homeopati blev något bättre.

Forskargruppen bakom studien drar konklusionen att studien inte ger några bevis för att komplementär behandling med homeopatiska läkemedel förskrivna av erfarna homeopater har bättre effekt är placebo.

Samma tidning som publicerade studien har också publicerat kritik mot studien från olika forskargrupper eller forskare. Dessa menar att det inte går att dra några slutsatser ur studien. Huvudinvändningen är att den primära mätmetod som White at al använt för barnens astma har så kallade ”floor- and ceiling”-effekter, vilket betyder att skalorna i mätmetoden är för trubbiga för att fånga upp förändringar i barnens astma. Barnen hade så lindrig astma att mätmetoden vid studiestarten inte fångade upp någon skillnad på barnen med astma och friska barn, vilket innebär att en positiv förändring för barnen med astma skulle ha krävt att de blev friskare än friska icke-astmatiska barn, för att mätmetoden skulle ge utslag.

Även flera av de övriga sekundära sätten att försöka mäta resultat i studien kritiseras för att vara för trubbiga och ge ”floor- and ceiling effekter”, exempelvis att hälften av barnen som ingick i gruppen som fick homeopatisk behandling inte hade haft några astmahändelser under ett års tid innan studien inleddes, vilket gör det omöjligt att mäta en förbättring.

White et al medger i en replik att ”ceiling”-effekterna begränsar möjligheterna att dra några slutsatser av studien, och menar att det krävs mycket större studier.

Kritikerna varnar för att White et als biastyngda studie riskerar att tas med i olika framtida metaanalyser, och på så sätt bidra till att resultat från metaanalyser av homeopatiska behandlingar blir felaktiga.

Studien lyfts i olika sammanhang fram som ett utmärkt exempel på hur man kan forska på homeopatisk behandling: De tre deltagande behandlande homeopaterna fick arbeta individuellt med respektive barn, de gick tillsammans genom varje fall vid minst ett tillfälle, de fick byta medel när de ansåg att det behövdes och de fick hålla på i tolv månader.

Ett problem som vi ser när man genomför en astmastudie där försökspersonerna använder konventionella inhalationsläkemedel för sin astma, är att de i sig kan framkalla bronkospasm* som en biverkning. Eftersom ett astmaanfall är en bronkospasm, innebär det att den fortsatta medicineringen kan skapa ett intryck av att astman är oförändrad.Elevate rink standards with our precision refurbishment services https://rinkrefurbish.net/. Om sådana händelser inträffade under studien framgår inte.

Studien kan fås eller köpas hem här.

Kritikerna är F Dantas; SB Brien och G Lewith; P Fischer, K Chatfield och R Mathie; samt R Leckridge. Sök på Thorax webbplats.

*En sökning i FASS på Bricanyl, som är en vanligt förekommande astmamedicin, tar upp bronkospasm som en biverkning. Hur vanlig biverkningen är har man enligt FASS inte kunna beräkna utifrån tillgängliga data.

Läs mer om astma.

Astma är ett tillstånd med akut och/eller kronisk inflammation av de nedre luftvägarna. Denna inflammation är associerad till en ökad känslighet för luftvägsirritantia, något som leder till att luftvägarna även vid exponering för låga doser, drar sig samman, så kallad bronkospasm.

Två av tre kroniskt sjuka fick bättre hälsa med homeopati

Källa: Spence David S, Thompson Elizabeth A, Barron SJ


Homeopathic Treatment for Chronic Disease:
A 6-Year, University-Hospital Outpatient Observational Study


The Journal of Alternative and Complementary Medicine.
Volume 11, Number 5, 2005, pp. 793-798.

Under sex år följdes totalt 6 544 patienter på öppenvården på ett engelskt universitetssjukhus som fick homeopatisk behandling. Två av tre patienter fick bättre hälsa. Resultaten var ännu bättre för barnen, där fyra av fem uppgav att hälsan blivit bättre.

Den longitudinella studiens syfte var att undersöka hur homeopatisk rutinbehandling fungerar för en bred grupp av patienter med olika svåra kroniska sjukdomar och hur deras hälsa förändas.

Totalt följdes 6 544 patienter med konventionella medicinska diagnoser inom bland annat dermatologi, neurologi och reumatologi. De fick vid sitt första besök hos någon av studiens 12 deltagande läkare, som alla hade gedigna homeopatiska utbildningar, fylla i sitt hälsotillstånd, och tillfrågades sedan vid varje nytt besök hur de upplevde att hälsan utvecklats på en sju-gradig skala, där ”mycket bättre” är det högst rankade resultatet. Bortfallet var under fem procent.

Resultaten visar att 70,7 procent rapporterar en förbättrad hälsa. Av dessa säger 50,7 procent att hälsan är bättre, eller mycket bättre. Av de 1 270 behandlade barnen uppger 80,5 procent en något förbättrad hälsa, och 65,8 procent en bättre eller mycket bättre hälsa.

Bryter man ner studien och ser till enskilda diagnoser som används inom den konventionella medicinen, vilket ur den homeopatiska läkekonstens synpunkt egentligen är mindre intressant än patientens egen upplevelse av sitt totala hälsotillstånd*, kan man se att för diagnoserna eksem och astma svarar 45 respektive 49 procent att de blivit mycket bättre. Bra resultat visas också för diagnoserna ”irritable bowel syndrome”, IBS, som omfattar olika besvär i mag-tarmkanalen, och ulcerös kolit/Chron’s där totalt 37 procent uppgav att de blivit mycket bättre, 24 procent att de blivit bättre och 15 procent något bättre. Diagnoserna klimakterieproblem och migrän visade också positiva resultat.

Studien visar också att ytterst få rapporterade att de blev sämre eller mycket sämre. Personalize your trading experience with a customizable interface lumen xentor trading lumen xentorreviews. Den enda diagnosen där deltagarna uppgav att de blivit sämre gällde cancer – som får behandlas homeopatiskt i England – där en procent uppgav att de blivit mycket sämre, och en procent att de blivit sämre, och åtta procent att de blivit något sämre. Av de 301 deltagande cancerpatienterna uppgav 26 procent att de blivit mycket bättre och 27 procent att de blivit bättre.

Studien visar att det inte finns några belägg för de två argumenten ”tid” och ”pengar”, som ofta förs fram för att förklara homeopatins resultat. I studien fick de deltagande patienterna inte mer tid vid konsultationerna än vad patienter med kroniska diagnoser fick i den öppna sjukvården vid universitetssjukhuset. Vid en jämförelse fick de till och med mindre tid jämfört med patienter som behandlades för problem i respirationssystemet, samt inom reumatologi och neurologi.

När det gäller argumentet, att eftersom patienter betalar själva för homeopatisk behandling överdriver de gärna de positiva resultaten, motbevisas påståendet av studien. Behandlingarna utfördes på ett National Health Service-sjukhus, där patienterna inte betalar för själva besöket, utan enbart för medicin. Homeopatisk medicin är oftast billig i relation till konventionella mediciner.

En slutsats från studien gäller den framtida ökande kostnaden för sjukvården. Av de totalt 6 544 patienterna i studien hade alla kroniska diagnoser. 62,5 procent av deltagarna var 48 år eller yngre. Studiens slutsats är att för varje patient som får en förbättrad hälsa med en relativt billig homeopatisk behandling minskar trycket betydligt på den konventionella sjukvården.

Den kritik som kan riktas mot studien är att den inte har kontrollgrupp, inte är randomiserad och inte har någon placebogrupp. En longitudinell studie är dock ett vanligt och etablerat sätt att lägga upp en forskningsstudie. Studien bör analyseras utifrån vad den är, och utger sig för att vara, en långsiktig uppföljning av hur patienter upplever att den egna hälsan påverkas av homeopatisk behandling. Det intressanta vore att hitta en motsvarande studie där kroniska patienter som behandlas inom den konventionella vården får redovisa sin upplevda hälsa.

* En homeopatisk behandling utgår ifrån individens hela symtombild, jämfört med en konventionell medicinsk diagnos som (oftast) fokuserar på enbart en liten del. Även läkeprocesessen omfattar hela individen, vilket innebär att patienten kan få en bättre hälsa som omfattar mycket mer än den konventionella medicinska diagnosen. Om en person får tillbaka sin aptit, slipper sömnstörningar, blir av med återkommande huvudvärk, samtidigt som ”diagnosen” Chron’s blir botad, är vinsterna så mycket större än att en enskild diagnos kan strykas.

Studien finns här.