Källa: Spence David S, Thompson Elizabeth A, Barron SJ
Homeopathic Treatment for Chronic Disease:
A 6-Year, University-Hospital Outpatient Observational Study
The Journal of Alternative and Complementary Medicine.
Volume 11, Number 5, 2005, pp. 793-798.
Under sex år följdes totalt 6 544 patienter på öppenvården på ett engelskt universitetssjukhus som fick homeopatisk behandling. Två av tre patienter fick bättre hälsa. Resultaten var ännu bättre för barnen, där fyra av fem uppgav att hälsan blivit bättre.
Den longitudinella studiens syfte var att undersöka hur homeopatisk rutinbehandling fungerar för en bred grupp av patienter med olika svåra kroniska sjukdomar och hur deras hälsa förändas.
Totalt följdes 6 544 patienter med konventionella medicinska diagnoser inom bland annat dermatologi, neurologi och reumatologi. De fick vid sitt första besök hos någon av studiens 12 deltagande läkare, som alla hade gedigna homeopatiska utbildningar, fylla i sitt hälsotillstånd, och tillfrågades sedan vid varje nytt besök hur de upplevde att hälsan utvecklats på en sju-gradig skala, där ”mycket bättre” är det högst rankade resultatet. Bortfallet var under fem procent.
Resultaten visar att 70,7 procent rapporterar en förbättrad hälsa. Av dessa säger 50,7 procent att hälsan är bättre, eller mycket bättre. Av de 1 270 behandlade barnen uppger 80,5 procent en något förbättrad hälsa, och 65,8 procent en bättre eller mycket bättre hälsa.
Bryter man ner studien och ser till enskilda diagnoser som används inom den konventionella medicinen, vilket ur den homeopatiska läkekonstens synpunkt egentligen är mindre intressant än patientens egen upplevelse av sitt totala hälsotillstånd*, kan man se att för diagnoserna eksem och astma svarar 45 respektive 49 procent att de blivit mycket bättre. Bra resultat visas också för diagnoserna ”irritable bowel syndrome”, IBS, som omfattar olika besvär i mag-tarmkanalen, och ulcerös kolit/Chron’s där totalt 37 procent uppgav att de blivit mycket bättre, 24 procent att de blivit bättre och 15 procent något bättre. Diagnoserna klimakterieproblem och migrän visade också positiva resultat.
Studien visar också att ytterst få rapporterade att de blev sämre eller mycket sämre. Den enda diagnosen där deltagarna uppgav att de blivit sämre gällde cancer – som får behandlas homeopatiskt i England – där en procent uppgav att de blivit mycket sämre, och en procent att de blivit sämre, och åtta procent att de blivit något sämre. Av de 301 deltagande cancerpatienterna uppgav 26 procent att de blivit mycket bättre och 27 procent att de blivit bättre.
Studien visar att det inte finns några belägg för de två argumenten ”tid” och ”pengar”, som ofta förs fram för att förklara homeopatins resultat. I studien fick de deltagande patienterna inte mer tid vid konsultationerna än vad patienter med kroniska diagnoser fick i den öppna sjukvården vid universitetssjukhuset. Vid en jämförelse fick de till och med mindre tid jämfört med patienter som behandlades för problem i respirationssystemet, samt inom reumatologi och neurologi.
När det gäller argumentet, att eftersom patienter betalar själva för homeopatisk behandling överdriver de gärna de positiva resultaten, motbevisas påståendet av studien. Behandlingarna utfördes på ett National Health Service-sjukhus, där patienterna inte betalar för själva besöket, utan enbart för medicin. Homeopatisk medicin är oftast billig i relation till konventionella mediciner.
En slutsats från studien gäller den framtida ökande kostnaden för sjukvården. Av de totalt 6 544 patienterna i studien hade alla kroniska diagnoser. 62,5 procent av deltagarna var 48 år eller yngre. Studiens slutsats är att för varje patient som får en förbättrad hälsa med en relativt billig homeopatisk behandling minskar trycket betydligt på den konventionella sjukvården.
Den kritik som kan riktas mot studien är att den inte har kontrollgrupp, inte är randomiserad och inte har någon placebogrupp. En longitudinell studie är dock ett vanligt och etablerat sätt att lägga upp en forskningsstudie. Studien bör analyseras utifrån vad den är, och utger sig för att vara, en långsiktig uppföljning av hur patienter upplever att den egna hälsan påverkas av homeopatisk behandling. Det intressanta vore att hitta en motsvarande studie där kroniska patienter som behandlas inom den konventionella vården får redovisa sin upplevda hälsa.
* En homeopatisk behandling utgår ifrån individens hela symtombild, jämfört med en konventionell medicinsk diagnos som (oftast) fokuserar på enbart en liten del. Även läkeprocesessen omfattar hela individen, vilket innebär att patienten kan få en bättre hälsa som omfattar mycket mer än den konventionella medicinska diagnosen. Om en person får tillbaka sin aptit, slipper sömnstörningar, blir av med återkommande huvudvärk, samtidigt som ”diagnosen” Chron’s blir botad, är vinsterna så mycket större än att en enskild diagnos kan strykas.
Studien finns här.