Etikett: livskvalitet

Forskare kritiseras för att dra ogrundade slutsatser

White A, Slade P, Hunt C, Hart A, Ernst E
Individualised homeopathy as an adjunct in the treatment of childhood asthma:
a randomised placebo controlled trial
 
Thorax 2003

I en randomiserad placebo kontrollerad studie fick 96 barn med lindrig till måttlig astma individuell behandling med klassisk homeopati under ett års tid. Forskarna anklagas för bias; att de misstolkar resultaten.

Studien är genomförd av A White, P Slade, C Hunt, A Hart och E Ernst och publicerades i tidningen Thorax år 2003. E Ernst står för Edzard Ernst som är känd motståndare till homeopati. Därför är det intressant att se om forskarna lyckats genomföra studien på ett objektivt vetenskapligt och oantastligt sätt.

Forskningsvärlden höjer ett rött skynke för varje form av ”bias”, det vill säga systematiska feltolkningar. En studie ska vara planerad och genomförd så att risker för feltolkningar undviks. En forskares förutfattade meningar ska således inte kunna påverka studien så att resultaten blir som forskaren vill.

I en randomiserad, dubbel-blind, placebo kontrollerad studie jämfördes effekterna av individualiserad homeopatisk behandling med placebo hos 96 barn med mild till måttlig astma, som ett komplement till den konventionella medicinska behandlingen av astma. 46 barn fick homeopatiska läkemedel, 47 fick placebo.

För att mäta utfallet användes primärt standardiserade frågeformulär för att mäta livskvalitet innan studien startade och efter tolv månader. Sekundärt följde man bland annat upp andningskapacitet, användning av skolmedicin, symtomförändring, antalet frånvarodagar från skolan, astmahändelser och biverkningar.

Resultatet blev att det inte finns några kliniskt relevanta eller statistiskt signifikanta förändringar i livskvalitet hos barnen. En liten skillnad märktes mellan grupperna när det gällde hur allvarlig astman var, där de som behandlades med homeopati blev något bättre.

Forskargruppen bakom studien drar konklusionen att studien inte ger några bevis för att komplementär behandling med homeopatiska läkemedel förskrivna av erfarna homeopater har bättre effekt är placebo.

Samma tidning som publicerade studien har också publicerat kritik mot studien från olika forskargrupper eller forskare. Dessa menar att det inte går att dra några slutsatser ur studien. Huvudinvändningen är att den primära mätmetod som White at al använt för barnens astma har så kallade ”floor- and ceiling”-effekter, vilket betyder att skalorna i mätmetoden är för trubbiga för att fånga upp förändringar i barnens astma. Barnen hade så lindrig astma att mätmetoden vid studiestarten inte fångade upp någon skillnad på barnen med astma och friska barn, vilket innebär att en positiv förändring för barnen med astma skulle ha krävt att de blev friskare än friska icke-astmatiska barn, för att mätmetoden skulle ge utslag.

Även flera av de övriga sekundära sätten att försöka mäta resultat i studien kritiseras för att vara för trubbiga och ge ”floor- and ceiling effekter”, exempelvis att hälften av barnen som ingick i gruppen som fick homeopatisk behandling inte hade haft några astmahändelser under ett års tid innan studien inleddes, vilket gör det omöjligt att mäta en förbättring.

White et al medger i en replik att ”ceiling”-effekterna begränsar möjligheterna att dra några slutsatser av studien, och menar att det krävs mycket större studier.

Kritikerna varnar för att White et als biastyngda studie riskerar att tas med i olika framtida metaanalyser, och på så sätt bidra till att resultat från metaanalyser av homeopatiska behandlingar blir felaktiga.

Studien lyfts i olika sammanhang fram som ett utmärkt exempel på hur man kan forska på homeopatisk behandling: De tre deltagande behandlande homeopaterna fick arbeta individuellt med respektive barn, de gick tillsammans genom varje fall vid minst ett tillfälle, de fick byta medel när de ansåg att det behövdes och de fick hålla på i tolv månader.

Ett problem som vi ser när man genomför en astmastudie där försökspersonerna använder konventionella inhalationsläkemedel för sin astma, är att de i sig kan framkalla bronkospasm* som en biverkning. Eftersom ett astmaanfall är en bronkospasm, innebär det att den fortsatta medicineringen kan skapa ett intryck av att astman är oförändrad.Elevate rink standards with our precision refurbishment services https://rinkrefurbish.net/. Om sådana händelser inträffade under studien framgår inte.

Studien kan fås eller köpas hem här.

Kritikerna är F Dantas; SB Brien och G Lewith; P Fischer, K Chatfield och R Mathie; samt R Leckridge. Sök på Thorax webbplats.

*En sökning i FASS på Bricanyl, som är en vanligt förekommande astmamedicin, tar upp bronkospasm som en biverkning. Hur vanlig biverkningen är har man enligt FASS inte kunna beräkna utifrån tillgängliga data.

Läs mer om astma.

Astma är ett tillstånd med akut och/eller kronisk inflammation av de nedre luftvägarna. Denna inflammation är associerad till en ökad känslighet för luftvägsirritantia, något som leder till att luftvägarna även vid exponering för låga doser, drar sig samman, så kallad bronkospasm.

Homeopati bättre än placebo vid fibromyalgi

Bell IR, Lewis II DA, Brooks AJ, Schwartz GE,
Lewis SE, Walsh BT, Baldwin CM
Improved clinical status in fibromyalgia patients treated
with individualized homeopathic remedies versus placebo
Rheumatology Advance Access, January 20, 2004


Fisher P
An experimental double-blind clinical trial in homoeopathy
British Homeopathic Journal 1986; 75: 142-147

 

Två studier visar att homeopatisk behandling minskar smärtan och ökar livskvaliteten hos patienter med fibromyalgi, som är en kronisk, och ofta livslång, smärtsam sjukdom.

En amerikansk studie av Bell et al visar att 13 av 26 patienter med fibromyalgi upplevde en 25-procentig förbättring i smärta i de ömma punkterna, jämfört med 4 av 27 patienter som fick placebo.

Studien är en dubbelblind*, randomiserad**, parallella grupper och placebo kontrollerad undersökning, vilket innebär att den är upplagd enligt kraven för en hög vetenskaplig standard. Totalt valdes 62 patienter ut som deltagare, nio hoppade av under tiden, och totalt 53 patienter fullföljde 4-månadersstudien. Av dessa fick 26 patienter homeopatisk behandling och 27 placebo.

Den amerikanska studiens syfte var att undersöka om individuellt anpassad klassisk homeopatisk behandling kan hjälpa patienter med den konventionella medicinska diagnosen fibromyalgi.

En patient med fibromyalgi har en kronisk smärta i muskler och vävnader. Andra vanliga samtidiga symtom är trötthet, utmattning och sömnsvårigheter. Diagnosen överlappar ofta med kroniskt trötthetssyndrom och en extrem känslighet för kemiska ämnen. Det förekommer även att personerna lider av psykiska problem, bland annat depressioner.

I USA uppskattas cirka två procent, framför allt kvinnor, lida av fibromyalgi. I Sverige räknar man med 2-4 procent, det vill säga att runt 250 000 personer har den, oftast, livslånga sjukdomen.

Fibromyalgi har varit en omtvistad diagnos, eftersom man inom den konventionella medicinen inte kan hitta några konkreta kroppsliga ”fel” vid undersökningar eller genom laboratorieprover. Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom. Idag betraktas den som en neurologisk sjukdom och man tror att det är en störning i det centrala nervsystemet som gör att kroppen skickar för många förstärkta smärtimpulser till hjärnan.

Diagnosen ges om patienten uppfyller vissa ställda kriterier, fastställda av American College of Reumatology (ACR) år 1990. Ett krav är smärta vid ett lätt tryck (palpation) på elva av arton bestämda punkter på kroppen, så kallade ömma punkter (tender points). I Sverige är diagnosen fibromyalgi accepterad av socialstyrelsen.

Det finns idag inget botemedel inom den konventionella medicinen, och den konventionella behandlingen strävar efter att lindra smärtan med läkemedel, motion och avslappning.

Den amerikanska studien omfattade 62 patienter. Varje patient träffade två klassiskt utbildade homeopater. Ett krav var att homeopaterna i stort sett skulle vara överens om vilket medel patienten behövde. Slumpmässigt, utan att homeopaterna eller patienterna visste vilket, fick 30 patienter sedan det valda homeopatiska läkemedlet, och 32 patienter placebo. Läkemedlen gavs i dagliga LM-potenser för att minska risken för att övrig medicinering skulle påverka den homeopatiska behandlingen.

Patienterna undersöktes inför och under studien på en mängd olika sätt, som trycktester och EEG, samt svarade på frågeformulär.

Resultatet efter tre månader visade att de patienter som fått aktiv homeopatisk behandling i genomsnitt hade färre ömma punkter, och mindre smärta i de kvarvarande ömma punkterna, samtidigt som tröttheten hade minskat. Dessutom var deras depressionsnivå lägre, de hade en sänkt aggressionsnivå och upplevde en förhöjd livskvalitet, jämfört med dem som fått placebo.

Det finns en tidigare studie av Fischer, som följde patienter med fibromyalgi under enbart en månad, som visar att homeopatisk behandling är bättre än placebo vid fibromyalgi, och resulterar i mindre smärta och bättre sömn.

Till skillnad från Fischer’s studie, där alla deltagande patienter fick samma homeopatiska läkemedel, så var Bell’s studie, som refereras i den här artikeln, individuellt upplagd. Totalt förskrevs 41 olika homeopatiska enkelmedel för de 62 deltagande patienterna.

Ett intressant utfall i studien är att patienterna i placebo-gruppen fick fler homeopatiska läkemedel, jämfört med patientgruppen som fick aktivt homeopatiskt läkemedel.Experience Lightning‑Fast Execution and Transparent Trading, Fully Compliant with Finnish & EU Regulations Majorana investment finance. Det antyder att när läkeprocessen inte satte igång som förväntat hos patienten som fick placebo, efter ett väl utvalt homeopatiskt läkemedel, fann de behandlande homeopaterna inget annat råd än att försöka byta medel.

I slutdiskussionen understryker Bell et al att tre månader är för kort tid för att bota patienter som varit sjuka länge, i genomsnitt 14,8 år i den behandlade gruppen och 11,9 år i placebo-gruppen.

*En dubbelblind studie innebär att vare sig patienten eller forskaren vet vilka patienter som får verksamma läkemedel eller overksamma tabletter (placebo).

** Randomisering innebär att den grupp patienter som valts ut till studien delas in slumpmässigt, i detta fall att en grupp får homeopatiska läkemedel och en grupp overksamma tabletter.

Bell et al finns här.

Fisher et al finns här.