Etikett: antibiotika

Homeopatisk behandling gav friskare barn

Trichard M, Chaufferin G, Nicoloyannis N
Pharmacoeconomic comparison between homeopathic and antibiotic treatment strategies in recurrent acute rhinopharyngitis in children
 
 
Homeopathy 2005, 94, 3-9

Homeopatisk behandling av barn med upprepade akuta rhinopharyngitis gav friskare barn och färre sjukskrivningsdagar för föräldrar jämfört med dem vars barn fick antibiotika.

Det är vanligt att föräldrar med småbarn söker upp allmänläkare vid akut infantil rhinopharyngitis (näs-hals inflammation). Enligt uppgifter i studien av Trichard M et al sökte över fem miljoner barn under sju år årligen hjälp i Frankrike. Barnen är mest utsatta mellan sex månader och tre år. Antibiotika och homeopati var de vanligaste behandlingsformerna.

Trichard M et al jämför homeopatisk behandling och konventionell behandling med antibiotika hos barn med upprepade akut rhinopharyngitis och tar upp effektiviteten och livskvaliteten hos de behandlade barnen.

Studien är en icke-randomiserad post hoc analys, alltså en efterhandsanalys, gjord på patienter mellan 1,5-4 års ålder som sökte hjälp hos allmänpraktiserande homeopatiska eller konventionella läkare under vinterhalvåret 2000-01. Studiens utformning medför att den har ett lägre vetenskapligt värde än om det hade varit en placebokontrollerad studie.

Diagnostiska kriterier för att ingå i studien var rhinorrhea, det vill säga förkylning med snuva, och/eller hosta, och en temperatur över 38 grader Celsius inom de senaste 24 timmarna. Totalt omfattade den ursprungliga studien 499 barn som följdes under sex månader, varav 268 behandlades av 73 homeopatiska läkare och 231 av 62 konventionella läkare. Studien uteslöt 68 fall. I 55 fall för att de hade behandlats med både homeopati och antibiotika, i tolv fall därför att de inte hade erhållit någon av behandlingarna och i ett fall saknades data.

Resultaten baserar sig på 241 patienter i den homeopatiska gruppen och 190 patienter i den konventionellt behandlade gruppen. Enda noterade skillnaden mellan grupperna är att barnen som fick antibiotika var i något högre grad utsatta för passiv rökning.

Ser man till de medicinska effekterna så hade de homeopatiskt behandlade barnen efteråt färre utbrott av rhinopharyngitis, 2,71 per patient, jämfört med 3,97 för barnen som fick antibiotika. Även komplikationer av feber var färre hos de som behandlades med homeopatiska läkemedel, 1,25 per patient jämfört med 1,95. När livskvaliteten jämförs uppger de homeopatiskt behandlade barnen bättre resultat.

Studiens slutsats är att den homeopatiska behandlingen är effektivare än antibiotika, både när det gäller effektivitet och livskvalitet.

Ser man till kostnaderna skiljer det sig inte så mycket åt mellan den homeopatiska och konventionella behandlingen. Den största skillnaden är att patienten själv tar en större del av kostnaden för den homeopatiska medicinen än vad patienter som får antibiotika gör.

Däremot finns det skillnader när man ser till sjukdagar. Föräldrar till barnen i den homeopatiska gruppen behövde mer sällan vara hemma för vård av sjukt barn jämfört med föräldrar vars barn fick antibiotika, 9,5 procent jämfört med 31,6 procent.

Studien fastslår att den homeopatiska strategin är signifikant effektivare och att den ger högre livskvalitet, samt mindre sjukfrånvaro från arbete för vård av sjukt barn.

Studien av Trichard M et al kan köpas här.

Homeopati effektivt vid öron-, näs- och halsinfektioner

Riley D, Fischer M, Singh B, Haidvogl M, Heger M
Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting
 
J Altern Complement Med 2001; 7: 149–159

Sex kliniker i fyra länder skrev antingen ut homeopatiska läkemedel, eller antibiotika, hostmedicin och dylikt, åt 456 patienter med vanliga infektioner i luftvägar och öron. De som fick homeopati blev snabbare friska och fick färre biverkningar.

Det började med att två stora metaanalyser, av Kleijnen et al år 1991 och Linde et al år 1997, visade att homeopati är mer än två gånger effektivare än placebo. Metaanalyserna drog inga slutsatser om hur effektiv homeopatisk behandling är för olika kliniska diagnoser. Men båda metaanalyserna föreslog att forskning som vill undersöka effektiviteten vid olika åkommor som metod kan använda den prospektiva observationsstudien*. Det är en vanlig metod inom medicinsk forskning i klinisk vardag.

Studien Homeopathy and conventional medicine: an outcomes study comparing effectiveness in a primary care setting av David Riley et al, som den här texten går igenom, lades upp som en internationell multicenter prospektiv observationsstudie i praktisk klinisk verksamhet.

Studien ställde frågan: Hur står sig homeopati jämfört med konventionell behandling när det gäller tre vanliga åkommor, som problem i:

1) de övre luftvägarna, som snuva och förkylning, allergier inkluderade

2) problem i nedre luftvägar, som bronkit, med allergier inkluderade, eller

3) öronproblem.

Den primära målsättningen var att jämföra effekten av konventionell eller homeopatisk behandling av dessa tre vanliga åkommor. Effekten mättes som att patienten skulle vara botad eller klart bättre inom 14 dagar efter insatt behandling.

Sekundära mål var att studera hur många som tillfrisknade och hur snabbt, biverkningar, hur nöjda patienterna var och hur lång tid besöket hos läkaren tog. Det sista var för att se om kostnaderna skiljer sig mellan de två olika behandlingsmetoderna.

Studien pågick mellan juli 1996 och augusti 1997. Totalt deltog 30 behandlare på sex kliniker i fyra länder (Tyskland, Schweiz och Österrike i Europa och tre stater i USA). 24 var läkare utbildade inom konventionell medicin, fyra var läkarassistenter (en högskoleutbildad yrkeskår som finns i en rad länder) och två var sjuksköterskor. De deltagare som förskrev homeopatiska läkemedel var utbildade i homeopati och hade minst fem års praktisk erfarenhet av att jobba med den homeopatiska läkekonsten.

Totalt 456 av ursprungliga 500 patienter fullföljde studien. Av dessa fick 281 patienter homeopatisk behandling och 175 patienter konventionell medicin. Bland de som behandlades homeopatiskt var 44,5 procent mellan 18-64 år och närmare 40 procent 2-11 år. Närmare 80 procent inom den konventionella gruppen var mellan 18-64 år.

Dag 14 och dag 28 efter patienten besökt kliniken intervjuades patienten via telefon. Detta gjordes av externa företag som specialiserat sig på forskningsintervjuer, för att inte riskera att patienten ville ge ”sin läkare” svar som hon eller han trodde läkaren ville höra.

Resultaten visar att efter 14 dagar rapporterade 82,6 procent av dem som fick homeopatisk behandling att de var botade eller rejält bättre. I gruppen som fick konventionell medicin var det strax under 68 procent som sa samma sak.

Ser man på kriteriet bättre efter en dag, eller inom tre dagar, efter behandling, svarar den homeopatiska gruppen 16,4 procent första dagen och 50,9 procent inom 1-3 dagar. Motsvarande för gruppen inom konventionell medicin var 5,7 procent och 51,4 procent.

Även när det gäller biverkningar skiljer det sig mellan grupperna. Bland dem som fick homeopatiska läkemedel rapporterar 7,8 procent biverkningar, ofta i form av huvudvärk. Av dem som fick konventionell behandling uppgav 22,3 procent biverkningar, i regel biverkningar från antibiotika. Cirka 71 procent fick antibiotika i gruppen som behandlades konventionellt.

Inom båda grupperna var patienterna nöjda med sin behandling; 79 procent i den homeopatiska gruppen och 65 procent i den konventionella gruppen.

Besöket tog mellan 5 och 15 minuter i 60 procent av samtliga fall. När det gällde längre konsultationer än 15 minuter var det vanligare i samband med den homeopatiska behandlingen.

De homeopatiska läkemedlen gavs i potensen 30C. Ser man till hur frekvent olika homeopatiska läkemedel förskrevs täckte elva medel cirka 70 procent av fallen.

Studien av Riley D et al finns här.

* Metoden prospektiv observationsstudie används för att exempelvis visa hur en behandling eller medicinsk åtgärd verkar i utvalda patientgrupper. Metoden är särskilt lämplig för att studera behandlingseffekter från exempelvis läkemedel som skrivs ut i en klinisk vardag, som på en vårdcentral eller läkarmottagning.

Homeopati bättre än antibiotika vid akut öroninflammation

Frei, H och Thurneysen, A
Homeopathy in acute otitis media in children: treatment effect or spontaneous resolution?
 
 
British Homeopathic Journal. 2001, sid 180-182

Sju av tio barn blev fria från smärta vid akut öroninflammation inom tolv timmar med homeopatisk behandling. Det är ett 2,4 gånger bättre resultat än placebo.

Akut öroninflammation är vanligt hos barn och skolmedicinen har blivit restriktivare med att skriva ut antibiotika. De flesta akuta öroninflammationer läker ut av sig själva. Enligt en tidigare studie från år 1997, som jämförde placebobehandling med konventionell medicinsk behandling, blev 60 procent av de placebo-behandlade barnen smärtfria inom 24 timmar och 86 procent av dem smärtfria inom sju dagar*.

Vid akuta sjukdomar kan homeopatiska läkemedel ge snabba effekter, ibland efter bara några minuter, eller inom någon timme, när rätt medel ges.

För att verkligen kunna påvisa om homeopatisk behandling ger någon effekt utöver spontan läkning satte studien ”Homeopathy in acute otitis media in children: treatment effect or spontaneous resolution?” upp en första tidsgräns på sex timmar, det vill säga en fjärdedel av tiden vid placebo-behandling, och en andra tidsgräns på tolv timmar från läkarbesöket.

Efter tolv timmar och två olika homeopatiska läkemedel utan förbättring skulle barnen få antibiotika.

Totalt ingick 230 barn/ungdomar mellan 0 och 16 år i studien. Det var patienter som under en åtta månaders period kom till barnläkarmottagningen med akut öroninflammation. Att det verkligen rörde sig om akut öroninflammation bekräftades genom triaden; akut öronsmärta, nedsatt hörsel och symtom på inflammation på trumhinnan.

Patienten genomgick sedan även en regelrätt homeopatisk individuell undersökning.

Patienten fick sin första dos av ett individuellt förskrivet homeopatiskt läkemedel redan på läkarmottagningen. Ingen konventionell medicin gavs.

Om patienten inte blev märkbart bättre inom sex timmar fick barnet en dos av ett annat homeopatiskt läkemedel. Blev patienten inte bättre under de sex efterföljande timmarna påbörjades behandling med antibiotika.

Resultaten visade att 90 barn – 39 procent – blev smärtfria inom sex timmar och 76 barn – 33 procent – blev bättre efter sin andra homeopatiska medicin inom ytterligare sex timmar (alltså tolv timmar från besöket på läkarmottagningen). Sammanlagt blev alltså 72 procent av barnen markant bättre av den homeopatiska behandlingen inom tolv timmar. Det är halva tiden jämfört med placebo. För 64 barn, vilket motsvarar 28 procent, inleddes en antibiotikabehandling.

Detta betyder att homeopatisk behandling är 2,4 gånger snabbare än placebo på att kontrollera smärta.

Ingen av de deltagande 230 barnen fick några komplikationer efter sina behandlingar.

Studien jämförde även kostnaden för homeopatisk behandling jämfört med antibiotika. Sammantaget blev konventionell skolmedicinsk behandling 14 procent dyrare än den homeopatiska behandlingen.

Det homeopatiska läkemedlet kostade knappt en tiondedel av vad antibiotikan kostar.

Själva undersökningen tog däremot 5-10 minuter längre för homeopaten. Akut öroninflammation har ett snabbt förlopp. Den behandlande homeopaten har följaktligen ganska få symtom och en kort observationstid som grund när hon eller han utreder vilket homeopatiskt läkemedel som passar den enskilda patienten bäst. Homeopatens individuellt anpassade undersökning tar längre tid än det tar för en konventionell läkare att undersöka och skriva ut antibiotika.

En tidigare studie av Friese et al* från 1997 där barnen följdes upp under en längre tid har visat att de barn som behandlas homeopatiskt insjuknar mera sällan i nya akuta öroninflammationer jämfört med barn som får antibiotika. Det ökar vinsterna för samhället ytterligare, samtidigt som riskerna för antibiotikaresistans minskar.

* Friese KH, Kruse S, Lüdtke R, et al. The homeopathic treatment of otitis media in children – comparison with conventional therapy. Int J Clin Pharm Ther 1997; 35: 296-301.