Billigare vård och längre liv med homeopati, akupunktur och antroposofisk medicin

Kooreman Peter och Baars W Erik
Patients whose GP knows complementary medicine tend to have lower costs and live longer
Eur J Health Econ (2012) 13:769-776

En holländsk studie som undersöker vad olika former av vård kostar visar att vården blir billigare och att patienten lever längre när de går till allmänläkare som behärskar andra behandlingsmetoder än den vanliga skolmedicinen.

Syftet med den holländska studien Patients whose GP knows complementary medicine tend to have lower costs and live longer är att jämföra kostnader mellan vanliga allmänpraktiserande läkare och läkare som kan behandla med homeopati, akupunktur eller antroposofisk medicin.

Artikelförfattarna framhåller att kostnaderna för komplementär och alternativ medicin har ignorerats av forskare som studerar ekonomiska aspekter av sjukvården, trots att empiriska studier talar för att komplementär och alternativ medicin är kostnadseffektiva. Även om det komplementära och alternativa fältet är svårt att undersöka, och även om det ständigt förändras, så menar Kooreman och Baars att det inte bör ignoreras, särskilt som allt fler söker annan vård än den konventionella. Författarna hänvisar bland annat till en studie genomförd år 2007 som visar att fyra av tio amerikaner söker sig till komplementär och alternativ vård.

De nämner även en schweizisk studie där 11 procent av befolkningen uppgav att de använde homeopati, antroposofisk medicin, neuralterapi, örtmedicin och/eller traditionell kinesisk medicin under år 2002. Enligt studien är det framför allt yngre, kvinnor och mer välutbildade som söker sig till andra behandlingsformer än de konventionella.

År 2009 genomfördes en folkomröstning i Schweiz där två tredjedelar av den röstande befolkningen önskade att andra behandlingsformer än den konventionella sjukvården bör stödjas av den allmänna sjukvårdsförsäkringen. Idag är det så, under perioden 2012-2017 omfattas homeopati, antroposofisk medicin, neuralterapi, örtmedicin och traditionell kinesisk medicin av den obligatoriska sjukvårdsförsäkringen.

Den holländska studien av Kooreman et al utgår ifrån den allmänpraktiserande läkaren, som i Holland är vårdens centralgestalt och fungerar som en ”gatekeeper”. Det är allmänläkaren som skriver remisser och skickar patienten vidare.

Samtliga uppgifter i studien kommer från ett och samma försäkringsbolag. Uppgifterna omfattar 1 913 konventionella allmänpraktiserande läkare och 79 allmänpraktiserande läkare som har tilläggsutbildning i homeopati (28), akupunktur (25) och antroposofisk medicin (26).

De kvartalsvisa uppgifterna från försäkringsbolaget tar upp kostnader för allmänläkare, sjukhusvistelse, farmakologisk vård (läkemedelsbehandling) och ambulansvård/fysiska behandlingar. Vidare framgår datum för födelse och död och vilket kön patienten har.

Studien omfattar totalt 151 952 försäkrade personer under åren 2006-2009. Medelåldern var 38,4 år. 53 procent var kvinnor. Dessa bodde i 21 902 olika postkodområden. I Holland omfattar en sexsiffrig postkod i genomsnitt 16 hushåll. Genom att bryta ner uppgifterna så i detalj minskar risken för att resultaten i studien avspeglar olikheter i patienternas socioekonomiska status.

Kostnaden för patienter som gick till en läkare som var utbildad i homeopati, akupunktur eller antroposofisk medicin blev sju procent lägre än för en patient som gick till en vanlig läkare. Det motsvarar 140 euro i lägre årlig kostnad per patient. Den lägre kostnaden beror på ett mindre behov av att ligga på sjukhus och på lägre läkemedelskostnader.

Ser man till hälsostatus var dödligheten signifikant lägre för de patienter som sökte sig till läkare som kunde andra behandlingsmetoder än vanliga läkare, upp till 30 procent lägre. Underlaget var dock litet.

Kooreman et al lyfter flera frågor som borde belysas ytterligare i kommande forskning, bland annat att patienter som söker sig till komplementära och alternativa behandlingar tenderar att ha varit sjuka längre och ha svårare hälsoproblem än patienter inom den konventionella medicinen. Det borde egentligen leda till att kostnaden för dessa borde bli högre jämfört med konventionell vård. Ändå visar studien att den komplementära och alternativa vården är mer kostnadseffektiv. Samtidigt rapporterar dessa patienter färre biverkningar och att de är mer nöjda med behandlingarna.

Studien baseras enbart på uppgifter från ett försäkringsbolag, även här borde forskningen utvidgas menar forskarduon Kooreman och Baars, som också gärna skulle se mer forskning på kostnadseffektivitet för specifika diagnoser.

Artikeln kan hämtas här: http://members.ziggo.nl/peterkooreman/gpcs.pdf

Patienter uppgav att homeopatin förbättrar hälsan medan vanlig skolmedicin gör dem sämre

M Van Wassenhoven och G Ives
An observational study of patients receiving homeopathic treatment
Homeopathy (2004) 93, 3-11

Medan 55 procent av 782 belgiska patienter i en observationsstudie uppgav att de blivit sämre av konventionell behandling, sade majoriteten av dem, 95 procent, att de blev nöjda eller mycket nöjda med den homeopatiska behandlingen. Över hälften som tog konventionella mediciner kunde sluta ta medicinerna.

Randomiserade kliniska studier är kanske inte alltid den bästa metoden för att påvisa de ekonomiska effekterna av homeopatisk behandling, menar van Wassenhoven och G Ives, som i stället gjorde en observationsstudie i Belgien år 2001.

80 allmänpraktiserande läkare som är medlemmar i ett belgiskt homeopatförbund deltog i studien. De ombads att fråga tio patienter i en följd som sökte homeopatisk vård hos dem, utan att sortera bort någon och med början en måndagmorgon, att delta i studien.

Patienten och läkaren fyllde i var sitt frågeformulär. Patienterna fick fylla i frekvens, varaktighet, utfall och kostnader för nuvarande (homeopatisk) och tidigare (konventionell) behandling, den upplevda effektiviteten av behandlingarna och hur nöjd man var med dem. Effektiviteten mättes genom en 9-gradig skala med 5 som neutral mittpunkt. Tillfredsställelsen mättes på en 10-gradig skala. Patienterna fick också skatta allvarligheten av sitt tillstånd på en 4-gradig skala där:

0 = lite problem

-1 = det dagliga livet störs något

-2 = problem är konfirmerade genom tester eller undersökningar och omgivningen märker av dem

-3 = problem förhindrar arbete eller studier

Fysiska och psykologiska symtom skattades var för sig.

Även läkarna svarade på motsvarande frågor, samt på ytterligare frågor som handlade om patientens medicinering (både homeopatisk och konventionell) och på vilka grunder läkaren satt in läkemedel på patienten.

Totalt samlades 782 frågeformulär in från patienter. Ingen patient valde att avstå från studien. Två patientformulär saknade ett matchande läkarformulär. Två av tre svarande var kvinnor. Medleåldern var 39 år och 8 månader. De kvinnliga patienterna var signifikant äldre än de manliga (41 år och 2 mån jämfört med 36 år och 7 mån). Skillnaden beror på att fler pojkar sökte vård.

Läkarna hade ombetts att för varje patient uppge en primär diagnos kopplat till ett organsystem, samt upp till fem sekundära diagnoser. De tre vanligaste primära diagnoserna gällde centrala nervsystemet, CNS, med 26,7 procent, respirationssystemet (21,6) och muskel-skelett (9,1).

Av de 782 patienterna använde 208 patienter konventionell medicin, i huvudsak antibiotika för luftvägsinfektioner. Över hälften av dem som tog mediciner, 52 procent, kunde sluta med en eller flera konventionella mediciner efter att de fått homeopatisk behandling. Den största minskningen skedde inom CNS (21 procent), i huvudsak av antidepressiva och lugnande, följt av minskning av mediciner för respirationssystemet (16 procent), samt av antibiotika (16 procent).

Läkarna kartlade även de homeopatiska förskrivningarna, sammanlagt 1 276 stycken, utifrån substans, potens och doseringsfrekvens, samt varaktigheten av behandlingen och på vilken grund förskrivningen skedde. Totalt förskrevs 333 homeopatiska substanser, varav 21 stod för hälften av förskrivningarna. Av dessa var de flesta polycrester. De tio vanligaste var Lyc, Sulph, Puls, Phos, Sil, Sep, Calc, Nat-m, Ars och Rhus-t, i fallande ordning. Var tredje patient fick fler än ett homeopatiskt läkemedel.

De flesta läkarna förskrev på totaliteten av symtombilden (68 procent). 18 procent förskrev på repertorisering på kliniska symtom. 16 procent förskrev på repertorisering på Boenninghausens modaliteter och 12 procent utifrån materia medica. Isopati stod för två procent av förskrivningarna.

Observationsstudien visar vidare att antalet konsultationer hos konventionella läkare sjönk drastiskt för patienter som fick homeopatisk behandling. Antalet minskade från 7,1 besök per år till 1,3 besök per år. Även antalet besök hos konventionella specialister sjönk från i genomsnitt 2,6 per år till 1,3 per år efter homeopatisk behandling.

Patienterna bedömde att konsultationen hos en homeopat tog längre tid än hos en konventionell läkare, i genomsnitt 37 minuter jämfört med en kvart. Besökstiden hos homeopaten var kortare om det handlade om andningsproblem och längre om det handlade om centrala nervsystemet (inkluderat psykiska problem). Besökstiden blev även längre när det handlade om mer allvarliga problem. När patientens klassat sina problem under nivå -2 eller -3 så tog konsultationen upp till 30 minuter i 48,5 procent av fallen, och upp till en timme i 20,9 procent av fallen.

I observationsstudien ombads patienterna skatta sina symtom före och efter både konventionell och homeopatisk behandling. Den homeopatiska behandlingen upplevdes som mycket effektiv jämfört med konventionell behandling.

Patienterna skattade hur nöjda de var i en skala från 1-10. Majoriteten, 89 procent, uppgav att deras fysiska kondition förbättrats, 8,5 procent upplevde ingen skillnad efter homeopatisk behandling och 2,4 procent uppgav att den homeopatiska behandlingen försämrat dem.

Motsvarande upplevelse av den konventionella behandling som föregått den homeopatiska var att 13 procent upplevt att den hjälpt dem, 32 procent uppgav ingen skillnad och över hälften, 55 procent, menade att den konventionella behandlingen gjort dem sämre.

Samma tendens gällde även när patienterna skattade sina psykiska symtom.

När det gäller kostnader räknar van Wassenhoven och G Ives ut att med homeopatisk behandling skulle Belgien kunna spara 775 miljoner euro per år, vilket är två tredjedelar av kostnaden för den nationella belgiska läkemedelsbudgeten (när studien genomfördes).

Studien kan hämtas här: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14960096

 

Kontraindikerade medel väljs bort i polaritetsanalysen

Frei H

Asperger´s Syndrome. A case study with polarity analysis

Homeopathic Links. 2011. 24: 1-5

För att få en framgångsrik behandling av barn inom autismspektrumområdet använder den schweiziska forskaren Heiner Frei en analysmetod som framförallt baserar sig på modaliteter. Medel som är kontraindikerade väljs bort.

Redan som mycket liten var Valerie (ändrat namn) mycket känslig för ljud och blev irriterad över intryck från omgivningen. Neurologisk undersökning gjordes när hon var två och halvt, fem år och sex år och Valerie fick diagnosen svåra beteende störningar med svag impulskontroll och rastlöshet.

Vid 1,5 års ålder började Valerie behandlas med homeopati, i första hand för beteendestörningen och för upprepade infektioner i övre luftvägar. Behandlingarna var sporadiska och först inriktade på hennes akuta sjukdomsproblem och senare på hennes vredesutbrott.

Vid skolstarten fick Valerie diagnosen Aspergers syndrom och då genomfördes en djupare homeopatisk studie för att med hjälp av polaritetsanalysen finna det homeopatiska läkemedel som bäst matchade hennes symtombild. Metoden beskrivs och exemplifieras ingående i artikeln. Bland annat får man följa urvalet av symtom och ta del av stegen i repertoriseringsschemat.

Ganska snabbt börjar Valeries beteende förändras och snart fungerar hon utan problem både socialt hemma och i skolan. Intressant är att hon behöver upprepa sitt medel ungefär var tredje vecka.

Frei H poängterar att det i behandling av barn inom autismspektrumområdet är viktigt att behandlingen är långsiktig.

Både Valerie, samt patienter i Frei et als två tidigare vetenskapliga studier där barn med adhd har behandlats med homeopati, har fått goda resultat av den homeopatiska behandlingen.

För att verkligen fastställa om homeopatisk behandling kan leda till att barn blir fullständigt botade, krävs det enligt Frei prospektiva studier. Det vill säga studier som undersöker behandling med den homeopatiska läkekonsten, parallellt med konventionell behandling, där man följer upp resultaten över lång tid.

Samtliga artiklar och studier av Frei et al finns på www.heinerfrei.ch välj Publications English.