Homeopati 2,45 gånger mer effektivt än placebo

Klaus Linde, Nicola Clausius, Gilbert Ramirez, Dieter 
Melchart, Florian Eitel, Larry V Hedges, Wayne B Jonas.

Are the clinical effects of homoeopathy placebo effects? 
A meta-analysis of placebo-controlled trials.

The Lancet: 1997; 350:834-43

Homeopatisk behandling är mer än dubbelt så effektiv som placebo. Det visar en av de första stora meta-analyserna som gjordes i slutet av 1990-talet. Totalt ingick 89 studier i meta-analysen.

År 1997 publicerades meta-analysen Are the clinical effects of homoeopathy placebo effects? A meta-analysis of placebo-controlled trials av Klaus Linde et al, i den medicinska tidskriften The Lancet.

Bakgrunden till meta-analysen, förklarar artikelförfattarna, är att även om homeopati inte har någon plausibel förklaring – med plausibel menas vetenskapligt rimlig eller antaglig – så är homeopatin ändå en mycket spridd behandlingsform. Studiens syfte var att värdera om de kliniska effekter som rapporterats i dubbel-blindade och/eller randomiserade placebokontrollerade studier av behandling med homeopatiska läkemedel ger samma effekt som behandling med placebo, eller om resultaten skiljer sig åt.

Kriterierna som studierna skulle uppfylla för att få ingå i meta-analysen bestämdes i förväg. Den tysk-amerikanska forskargruppen gjorde en omfattande insamling av studier som uppfyllde kriterierna och som rapporterade om effekten av homeopatisk behandling för olika kliniska tillstånd hos patienter.

Av totalt 186 funna forskningsstudier uppfyllde 119 de förbestämda kriterierna. Av dessa hade 89 studier adekvata data för att kunna ingå i meta-analysen. Dessa studier inbegrep totalt 10 523 patienter med i genomsnitt 118 patienter och tog upp 24 olika kliniska kategorier. Forskningsstudierna hade utförts i 13 olika länder och publicerats på fyra olika språk, mellan åren 1943-1995. Totalt hade 50 olika homeopatiska läkemedel ingått, varav 33 studier använt låga potenser (D1-D8; C1-C4), 20 medium (D9-D23; C5-C11) och 31 höga potenser (över D23; över C11). Fem studier hade använt en blandning av potenser. Fyra olika homeopatiska behandlingsmetoder hade använts: klassisk (13 studier), klinisk (49), komplex (20) och isopatisk (7).

När behandlingsresultaten från de 89 studierna jämfördes med placebo visades det sig att odds ratio för den homeopatiska behandlingen var 2,45 jämfört med en placebo-behandling. Odds ratio, oddskvoten, betyder kvoten mellan två odds. Oddskvoten visar sannolikheten för att ett resultat beror på slumpen jämfört med sannolikheten att ett resultat beror på en verklig effekt.

Oddskvoten i Lindes studie ger en uppfattning om hur starkt sambandet är mellan homeopatisk behandling jämfört med placebo. En oddskvot på 2,45 betyder inte att homeopatisk behandling är 2,45 gånger bättre än placebo. Mer korrekt är att säga att homeopatisk behandling ger 2,45 gånger bättre effekt.

Forskargruppens tolkning av meta-analysen är att de kliniska effekterna av homeopatisk behandling således inte kan förklaras med placebo. Däremot fann gruppen inte tillräckligt med bevis från de studier som ingick i meta-analysen, och som tog upp enskilda diagnoser, att homeopatisk behandling är effektiv för enskilda kliniska tillstånd. Klaus Linde et al föreslog då, år 1997, att det behövs mer rigorös och systematisk forskning på homeopatisk behandling.

Meta-analysen jämförde även olika data ur studierna. Bland annat visar meta-analysen att de studier som har högst odds ratio för positiv effekt av homeopatisk behandling är:

• behandling av cystit med Staphisagria C30 hos 200 deltagare (Ustianowski),
• smärtlindring vid förlossning där 34 kvinnor fick Caulophyllum C5 (Coudert),
• behandling av afasi där 36 patienter fick individuell behandling (Master),
• behandling av hudutslag hos 40 patienter med senapsgas C30 där resultaten mättes i form av hur mycket sårens djup påverkats (Paterson),
• individuell behandling med C30-potenser av migrän där 60 patienter deltog (Brigo),
• individuell behandling av reumatoid artrit hos 46 patienter (Gibson), och
• behandling av kramper med Cuprum C15 hos 68 patienter (Hariveau).

Exempel på studier där odds ratio inte översteg placebo var:

• behandling av 46 deltagare som fick Arnica C30 för blåmärken (Campbell),
• behandling av 128 patienter som fick Arnica C200 för att förebygga komplikationer (Kennedy),
• behandling av 77 patienter med Arnica C200 som smärtlindring efter tandutdragning (Kaziro).
• individuell behandling av tio kvinnor med premenstruella symtom (Chapman), och
• behandling av 47 deltagare med kramper som fick Cuprum D30 (Mössinger).

Noteras kan att en majoritet av studierna hade odds ratio som visade starkare positiva effekter för homeopati än för placebo.

Linde et al har även bedömt kvaliteten hos de 89 ingående studierna. 26 av dem bedömdes vara högkvalitativa studier. Odds ratio för dessa 26 studier är 1.66.
81 av de 89 ingående studierna var dubbelblind-kontrollerade.

När Linde et al korrigerade meta-analysen för att minska risken för publikationsbias, alltså att fler positiva än negativa studier ingår i meta-analysen eftersom man tror att studier som visar effekter har lättare att bli publicerade än studier som inte visar något, blev odds ratio 1,78.

Om man jämför siffrorna för de olika homeopatiska behandlingsmetoderna visar meta-analysen följande:

• Sju studier klassades som isopatisk behandling, och de visade bäst resultat jämfört med placebo, med en odds ratio på 5,04.
• Av de 89 analyserade studierna klassades 13 som behandling med individuell klassisk homeopati och de uppvisade nästbäst resultat, med odds ratio på 2,91.
• De flesta studierna handlade om att behandla kliniskt med ett utvalt preparat för en klinisk diagnos, totalt 49 studier, och där hamnade odds ratio på 2,0.
• 20 studier handlade om komplexhomeopati som sammanlagt fick en odds ratio på 1,94.

Meta-analysen jämförde också effekten av potenserna. I 51 av studierna användes höga eller medium potenser, i 31 studier användes enbart höga potenser. Odds ratio skiljer sig inte nämnvärt för de två grupperna: 2,77 för höga/medium potenser och 2,66 för enbart höga potenser.

Meta-analyser som tar upp homeopatisk behandling har diskuterats och debatterats livligt inom den vetenskapliga världen. Är du som läsare intresserad av att ta del av en djupare och noggrannare vetenskaplig analys av meta-studierna, kan du läsa flera artiklar på forskningschefen och läkaren Robert Hahns blogg. Där går han noggrant igenom Lindes meta-analys och ser närmare på kritiken den mötts av, samtidigt som han gör en kritisk granskning även av andra homeopatiska meta-analyser.

http://roberthahn2010.wordpress.com/ välj Är homeopati bättre än placebo
http://roberthahn.nu/ Skriv in sökordet Homeopati

Linde et als meta-analys kan du hämta här: