Sinha MN, Siddiqui VA, Nayak C, Singh Vikram, Dixit Rupali, Dewan Deepti och Mishra Alok.
Randomized controlled pilot study to compare Homeopathy and Conventional therapy in Acute Otitis Media.
Homeopathy (2012) 101, 5-12.
Klassisk homeopatisk behandling ger snabbare läkning än antibiotika vid akuta öroninflammationer. Det visar en indisk studie på 80 barn. Inget barn som fick homeopati behövde ta antibiotika.
Syftet med pilotstudien Randomized controlled pilot study to compare Homeopathy and Conventional therapy in Acute Otitis Media av Sinha et al var att jämföra effektiviteten av individuell klassisk homeopatisk och konventionell behandling vid akut öroninflammation.
Öroninflammation är det vanligaste besväret hos barn med ont i öronen som besöker allmänpraktiserande läkare. Tre av fyra barn har minst en öroninfektion innan de fyllt tre år.
Symtomen är inte alltid tydliga men ofta har barnet skarp stickande smärta i örat, feber och förhöjd puls. Barnet gråter, håller sig för örat, kan bli irriterat och sover sämre. Trumhinnan ändrar färg till rosa eller rött och buktar ofta ut.
Sinha et al påpekar att antibiotika tidigt i livet ökar risken för astma hos barn. Barn som får antibiotika innan sex månaders ålder har tre gånger högre risk att utveckla allergier för husdjur, gräs och damm och är även benägna att drabbas av astma. Den rutinmässiga förskrivningen av antibiotika bidrar också till antibiotikaresistensen, påpekar forskarna.
Detta har lett till ett intresse för komplementära och alternativa behandlingar, som är säkrare än vad antibiotika är, för patienter med akuta öroninflammationer, framhåller Sinha et al. Eftersom det saknats indiska studier som jämfört homeopatisk behandling med konventionell medicinsk behandling satte Sinha el al upp en pilotstudie. Syftet var att dels jämföra hur effektiv respektive behandling var, dels att se hur många patienter i respektive grupp som behövde antibiotika.
Pilotstudien är en randomiserad och kontrollerad studie. Den genomfördes i Jaipur i Indien mellan maj 2009 och april 2010.
Deltagare var barn mellan 2 och 6 år av båda könen. Ett urvalskriterium var att barnen inte haft öronvärk längre än 36 timmar. Deltagarna skulle även ha en buktande trumhinna. Av 95 screenade patienter uppfyllde 81 patienter kriterierna för att ingå i studien. 41 patienter lottades till konventionell behandling. Ett barn i gruppen fick kramper och uteslöts ur studien. Totalt 40 barn fick individuell homeopatisk behandling.
Samtliga patienters tillstånd kartlades noga vid starten, samt vid uppföljningar som gjordes efter tre, sju, tio och 21 dagar. Bland annat så bedömdes graden av öronvärk, gråt, irritation, sömnsvårigheter och feber enligt ett skattningsinstrument för hur allvarliga symtomen är på en skala mellan 0-14. En specialist undersökte trumhinnan hos varje deltagare vid start och vid samtliga uppföljningar. Trumhinnans tillstånd bedömdes och poängsattes vid start och varje uppföljningstillfälle.
Studien var upplagd så att om inte symtomen förbättrats med 50 procent efter de tre första dygnen skulle barnet få antibiotika oavsett vilken grupp det ingick i.
Hos gruppen patienter som fick homeopatisk behandling startade behandlingen med att patientens besvär och symtom analyserades och bedömdes. Det homeopatiska läkemedel som passade för totaliteten av symtom valdes. Läkemedlen gavs i LM-potenser varannan till var sjätte timme beroende på hur allvarliga symtomen var.
Vid varje uppföljning utvärderades läkeprocessen och om en högre potens eller ett annat homeopatiskt läkemedel behövdes. Studieupplägget tillät maximalt två byten av homeopatiskt läkemedel per patient.
I gruppen som fick konventionell behandling observerades barnet i tre dagar innan antibiotika sattes in. Patienten symtombehandlades under tiden med smärtstillande, antiinflammatoriskt och febernedsättande.
Resultatet av studien blev att ingen antibiotika skrevs ut för barnen som fick homeopatisk behandling. I gruppen som fick konventionell behandling fick 39 av 40 antibiotika.
I den grupp som fick homeopatisk behandling blev fyra barn botade inom de första tre dygnen, 19 barn inom sju dagar, 14 inom tio dagar och en patient inom tre veckor. Totalt 38 barn botades. Två av de 40 deltagarna kom inte på de två sista uppföljningarna vid tio och 21 dagar. Studien använde beräkningsmetoden ”last observation carried forward – LOCF” för att kompensera bortfallet.
Bland barnen som fick konventionell behandling blev ett barn bra inom de tre första dygnen, 20 bra inom en vecka och 19 inom tio dagar.
Eftersom samtliga deltagare blev fullt återställda inom 21 dagar valde forskarna att jämföra effekten av de olika behandlingsmetoderna sju dagar efter insjuknandet. Efter sju dagar hade 23 barn som fick homeopati tillfrisknat jämfört med 21 barn som fick antibiotika.
Tio homeopatiska läkemedel användes till samtliga patienter inom gruppen som fick klassisk homeopatisk behandling, det vill säga ett enda homeopatiskt läkemedel åt gången baserat på den symtombild patienten uppvisade. Puls, Merc, Sil, Cham, Lyc och Sulph användes i 85 procent av fallen. Ett barn var fick Ars, Calc, Cina och Hep.
Sinha et al drar slutsatsen att individualiserad klassisk homeopatisk behandling är effektiv vid akuta öroninflammationer och att homeopati kan reducera användingen av antibiotika. Den homeopatiska behandlingen ger inte heller de biverkningar som antibiotika gör.
Du kan hämta artikeln här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22226309
Här finns fler studier om homeopatisk behandling vid akuta öroninflammationer: