Homeopati sänkte högt blodtryck och minskade värk och ångest

Varanasi R, Kolli R, Rai Y, Ramesh D, Kiranmayee RG, Chandra Reddy GR, et al. Effects of individualised homoeopathic intervention in Stage I essential hypertension: A single-blind, randomised, placebo-controlled trial.Indian J Res Homoeopathy, 2020;14:3-14.

En indisk studie visar att högt blodtryck effektivt kan sänkas med homeopati. Samtidigt minskade reumatisk värk, yrsel, huvudvärk och ångest. Även sömnen blev påtagligt bättre hos gruppen som fick homeopati jämfört med placebo.

Högt blodtryck är en internationell utmaning, särskilt i länder som genomgår en socioekonomisk snabb utveckling, konstaterar författarna till en indisk studie om homeopatisk behandling vid högt blodtryck. I Indien ligger högt blodtryck bakom 57 procent av dödsfallen i stroke och 24 procent av dödsfallen i kranskärlsjukdomar.

Enligt Varanasi et al visar statistik från WHO att homeopati är den näst största medicinska terapiformen i världen idag. För att undersöka vilken effekt en individuell homeopatisk behandling har vid högt blodtryck genomfördes en enkel-blind randomiserad placebo-kontrollerad studie från oktober 2013 till mars 2018.

Av totalt 2 127 patienter vid fem olika forskningsinstitut/kliniker uppfyllde 217 personer kriterierna för att ingå i studien. De behandlades av fem homeopatläkare med regeringsgodkända utbildningar i homeopati. Vardera hade över 20 års praktisk erfarenhet av homeopatisk behandling. Syftet var att kontrollera om både det systoliska (övre) och diastoliska (undre) blodtrycket kunde sänkas under en tremånaders behandlingsperiod.

Patienterna var mellan 30 och 60 år, av båda könen, med blodtryck mellan 140-159 mmHg och 90-99 mmHg. Patienterna fick inte gå på blodtryckssänkande medicin.

Patienterna delades slumpmässigt upp i två grupper. 116 patienter lottades till individuell homeopatisk behandling samt livsstilsmodifiering och 101 patienter till placebo samt livsstilsförändringar. Samtliga patienter i studien fick rådgivning om fysisk aktivitet och diet under de 90 dagar patienten ingick i studien.

Läkarna gjorde detaljerade anamneser för samtliga patienter. De förskrev det läkemedel, som bäst bedömdes motsvara patientens hela symtombild, i LM-potens att intas varje dag, för de patienter som ingick i gruppen som fick homeopatisk behandling. Patienterna i placebo-gruppen fick på motsvarande sätt inta verkningslöst medel varje dag. Ingen av patienterna visste vilken grupp de lottats till. Vid förändringar i patientens hälsotillstånd efter läkemedlet kunde läkarna byta medel, helt enligt den homeopatiska principen. Läkarna valde även dos utifrån bedömning av patientens mottaglighet, samt egna erfarenheter av klinisk behandling. Patienterna i placebo-gruppen fick fortsätta med overksamt läkemedel.

Blodtrycket mättes vid studiens start, samt en gång i månaden under studien. Symtom kopplade till högt blodtryck; som huvudvärk, yrsel, brus i öron, hjärtklappning, tryck över bröstet med mera, registrerades månadsvis genom frågeformulär.

Resultaten från studien visar att den homeopatiska behandlingen sänkte blodtrycket mer än placebo. I gruppen som fick homeopatiska läkemedel sänktes blodtrycket hos 41 av de 116 deltagarna till ett blodtryck till mindre än eller lika med 135/85 mmHg. Detta kan jämföras med att 13 av 101 patienter som fick placebo uppnådde målet. Omräknat i procent fick 35 procent i homeopatigruppen sänkt blodtryck, jämfört med 12,8 procent i placebo-gruppen.  

Studien visade också att andra kliniska symtom förbättrades avsevärt mer hos patienter som fick homeopati. Inför studien uppgav 73 patienter i homeopatigruppen och 70 patienter i placebogruppen att de led av reumatiska besvär, med knä- och ryggsmärtor, samt nackstelhet. I gruppen som fick homeopati rapporterade 68 procent av deltagarna att de reumatiska besvären förbättrats, jämfört med 34,3 procent i placebo-gruppen.

Innan studien nämnde 58 patienter som fick homeopati, och 50 patienter som fick placebo, neurologiska/mentala problem som yrsel, huvudvärk, domningar, dåligt minne, irritation och ångest. 72,4 procent som fick homeopati uppgav att de neurologiska och mentala besvären minskat, jämfört med 34 procent i placebo-gruppen.

Även sömnlöshet förbättrades mer i homeopatigruppen, 54,5 procent av elva patienter började sova bättre, jämfört med 15,4 procent av 13 patienter som fick placebo.

Studiens slutsats är att patienter med högt blodtryck har stor nytta av individuell homeopatisk behandling tillsammans med livsstilsförändringar. Patienterna slipper biverkningar från skolmedicinens läkemedel. Studien nämner yrsel, svullna anklar, huvudvärk, utmattning, impotens, minskad sexlust, insomnia, mardrömmar, hosta, ödem, kramper, med mera.

 Därtill visar studien med statistisk säkerhet att homeopatisk behandling minskar reumatiska och neurologiska/mentala besvär, samt förbättrar sömnen.

Mina reflektioner:

Äntligen börjar det komma studier som är designade för att följa de lagar och principer som homeopatin bygger på, som att en behandling alltid ska vara individuell och att det homeopatiska läkemedlet ska väljas utifrån patientens tillstånd och symtom. Intressant i den indiska studien är att de mest förskrivna medlen för patienterna var så kallade polykrester; homeopatiska läkemedel som används frekvent och som vi känner väldigt väl till.

Den homeopatiska terapin behandlar patienten i sin helhet och därför är det önskvärt att studier som undersöker effekten fångar upp hela patienten, vilket denna indiska studie delvis gör. Den fångade upp besvär som reumatisk värk, yrsel och ångest, sömnstörningar med mera. Studieförfattarna påpekar att kommande studier bör dokumentera de psykologiska effekterna av homeopatisk behandling.

Jag kan bara hålla med. Ska världens näst största medicinska behandlingsmetod utvärderas bör den bedömas i sin helhet för att ge en rättvisande bild av terapins effekter. Eftersom homeopati tar hänsyn till hela patientens mående, till skillnad från skolmedicinen som fokuserar på enskilda symtom, bör studier designas så att samtliga förändringar i patientens hälsa dokumenteras och följs upp.

Källa: https://www.ijrh.org/article.asp?issn=0974-7168;year=2020;volume=14;issue=1;spage=3;epage=14;aulast=Varanasi

Finns artikeln inte här kan du googla på studiens titel.

Studie visar att homeopati lindrar depression och ångest

Studie: Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design. Av Petter Viksveen, Clare Relton och Jon Nicholl. (2017) 18:299. DOI 10.1186/s13063-017-2040-2

Referat: Margot Granvik, vetenskapsjournalist och klassisk homeopat

Både depression och ångest minskade något med homeopatisk behandling visar en studie gjord i England där 74 patienter valde homeopati som en tilläggsterapi. Patienterna upplevde inga biverkningar.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att år 2030 är depression vår vanligaste sjukdom. Redan nu pekar WHOs insamlade data från 60 länder att 3,2 procent av dagens patienter lider av periodiska depressioner sett till en 12-månaders period. Siffran stiger till mellan 9,3-23 procent för dem som även har andra kroniska sjukdomar.

Den vanligaste skolmedicinska behandlingen är olika psykologiska insatser eller antidepressiva mediciner. En del av de patienter som har fått eller är rädda för medicinernas biverkningar söker sig till homeopater.

Men hur effektiv och säker är homeopatisk behandling vid depression? Frågorna ställs i Viksveens et als studie Depressed patients treated by homeopaths: a randomised controlled trial using the “cohort multiple randomised controlled trial” (cmRCT) design.  Forskarna undersökte vad behandling med homeopati hade för effekt under en 12-månaders period hos patienter med självrapporterad depression, och om behandlingen gav biverkningar.

Enligt tidigare studier är depression ett av de vanligaste besvären hos patienter som söker homeopater uppger Viksveen et al. De refererar även några placebo-kontrollerade studier som visar att homeopatisk behandling inte ger sämre effekt än antidepressiva, samt är effektivare än placebo.

Vanligen genomförs så kallade RCT-studier – randomiserade kontrollerade studier – för att mäta effekter av läkemedel. Men, menar artikelförfattarna, när det gäller homeopati är det förmodligen bättre att utvärdera behandling som den utförs i ”verkligheten”, det vill säga med allt det innebär från konsultationer till att välja och utvärdera effekten av homeopatiska läkemedel hos patieonten. Viksveen et al har därför valt att lägga upp sin studie som en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie. Den vetenskapliga termen är ”cohort multiple randomised controlled trial”, cmRCT.

Det primära syftet med studien var att bedöma den kliniska effekten av homeopatisk behandling som tillägg hos patienter med självrapporterad depression, och jämföra med dem som inte valde homeopati. Dessutom ville studien se hur säker den erhållna homeopatiska behandlingen var.

Rekryteringen av patienter pågick mellan den 15 september 2013 till 7 februari 2014. Patienterna rekryterades från “Yorkshire Health Study cohort”. Det är en stor grupp patienter som 43 allmänpraktiserande läkare samlat in fakta om genom hälsoundersökningar och frågeformulär.

Vid rekryteringen till depressionsstudien fanns det insamlade data om 22 179 patienter, som hade accepterat att bli kontaktade för forskningsprojekt. Av dessa hade 5 740 patienter uppgett att de led av långvarig depression, eller moderat till extrem ångest eller depression.

Ett frågeformulär om sinnestämning och hälsostatus skickades ut till gruppen på 5 740 personer. Närmare 40 procent svarade på enkäten. Av dessa uppfyllde 566 patienter kriterierna för att få ingå i studien. Medelåldern var 55 år, majoriteten var kvinnor och av brittiskt ursprung. Runt 38 procent hade arbete, 56 procent var arbetslösa. Sju av tio hade varit deprimerade i minst fem års tid.

Patienterna fick fylla i flera standardierade formulär om hur de mådde. I självskattningen av depressionen hamnade medeltalet på 17,0 på en skala mellan 0-27 poäng. I skattningen av ångest blev medeltalet 13,7 på en skala 0-21.

Fyra av tio patienter tog antidepressiva skolmediciner.

185 personer valdes slumpmässigt ut och erbjöds att få homeopatisk behandling som tillägg till de vanliga medicinska insatserna. Av dessa antog 74 patienter erbjudandet om homeopatisk behandling.

Dessa behandlades av sju homeopater i South Yorkshire, som arbetade på tre integrerade hälsokliniker, samt ett medicinskt center. Den homeopatiska behandlingen utfördes som den brukar. Homeopaterna fick fritt välja homeopatiska läkemedel, byta läkemedel och lägga in uppföljningar enligt egna bedömningar.

Totalt genomfördes 490 konsultationer, som i genomsnitt tog 57 minuter, för de 74 patienter som fick homeopatisk behandling. 526 förskrivningar av 68 olika homeopatiska läkemedel gjordes. Av de 74 patienterna hade 56 personer mellan 5-12 konsultationer.

En uppföljning gjordes efter sex månader. 125 personer i gruppen som erbjudits homeopati och 333 personer i gruppen som inte fick något erbjudande alls lämnade in skattningsformulären. Vid uppföljningen efter 12 månaders behandling fick forskarna in ifyllda frågeformulär från 103 respektive 274 patienter.

Benägenheten att delta i studien och svara på frågeformulären var högre för dem som fick homeopatisk behandling än för de övriga.

Resultaten visar att den homeopatiska behandlingen var något mer effektiv, jämfört med kontrollgruppen. Skillnaden var 2,6 poäng. Även ångestnivåerna minskade något mer hos gruppen som fick homeopatisk behandling. Förbättringarna var stabila både vid sex månader och efter tolv månader.

12 patienter uppgav milda biverkningar, exempelvis huvudvärk eller ont i rygg och nacke. Det gick inte med säkerhet säga att besvären orsakades av den homeopatiska behandlingen.

Forskarnas slutsatser är att även om det inte går att dra några bestämda slutsatser om effekten av homeopatisk behandling så behövs det fler studier som studerar effekterna av homeopati. De uppger tre skäl: För det första visar även behandlingar med antidepressiva läkemedel eller psykologiska insatser små effekter. För det andra led majoriteten av deltagarna i Viksveen et als studie av mångårig depression och medföljande besvär, vilket gör behandlingen svårare och prognosen sämre. För det tredje visar ingenting i studien att det finns risker med homeopatisk behandling. Detta kan jämföras med antidepressiva mediciner som associeras med biverkningar, även allvarliga sådana.

Källa: Du kan hämta artikeln här

Petter Viksveen har gjort en depressionsstudie.

 

Homeopati hjälper vid klimakterieproblem

Clare Relton and Elaine Weatherley-Jones

Homeopathy service in a National Health Service community menopause clinic: audit of clinical outcomes
 
Journal of the British Menopause Society Vol. 11 No. 2 June 2005

Värmevallningar minskade och sömnen blev bättre för 83 av 102 kvinnor som deltog i en engelsk studie där de fick homeopatisk i stället för hormonell behandling.

Klimakteriet är något som plågar många kvinnor. En engelsk klinik har erbjudit homeopatisk behandling som alternativ för kvinnor som har svåra klimakteriebesvär. Kvinnorna har avböjt hormonell behandling för att de inte vill ha det, för att de tycker det är ineffektivt eller för att de har blivit avrådda från att använda hormoner på grund av att behandlingen gett svåra bieffekter.

I den homeopatiska behandlingen fick kvinnorna träffa någon av klinikens två homeopater. Den inledande konsultationen tog 50-60 minuter, och uppföljningarna 15-30 minuter. Patienterna fick träffa homeopater en gång i månaden och behandlingen var individuellt upplagd.

År 2004 gjordes en studie av patienter som fått homeopatisk behandling mellan 1 januari 2001 och 31 december 2003. Varje patient fick fylla i ett självskattningsformulär, som bland annat bad kvinnan skatta vilka två symtom som plågat henne värst och skatta dem enligt en Likert-skala i sju nivåer, där 0 är ”så bra det kan vara” och 6 ”så dåligt det kan vara”.Unlock exponential insights with quantum‑enhanced AI https://quantumcomputingai.net/. Patienterna fick även skatta sitt generella välmående. Frågorna ställdes innan, under och efter behandlingen.

Totalt 124 kvinnor deltog i studien. Medianåldern var 53 år. Resultaten i studien baserar sig på data från 102 kvinnor (fem kvinnor svarade inte på frågeformulären, och 17 lämnade inte in svar efter avslutad behandling).

Vanliga problem som listades var vallningar, trötthet, ångest, humörsvängningar, gråt, sömnstörningar, och led- och muskelvärk.

Av de 102 kvinnorna i studien så uppgav 83 att de blivit bättre, 15 kvinnor att deras primära symtom var oförändrade och fyra att de blivit sämre.

Analyser av studien visade även att välmåendet, och de vasomotoriska symtomen, det vill säga symtomen från blodkärlen och blodets cirkulationssystem, blivit bättre.

Vetenskapliga studier översätter skattningar från deltagande patienter till siffror. I den här studien skulle en förbättring på 0,8 poäng visa en kliniskt signifikant förbättring. Förbättringen blev 2,0.

Det finns tidigare studier som visar samma goda resultat*. I en av studierna kunde kvinnor rapportera om förbättringar när det gäller huvudvärk, trötthet, symtom från blodets cirkulationssystem och symtom från rörelseapparaten (muskel och skelett), samt sömnstörningar.

Studien av Relton C et al finns här.

*Thomas KJ, Luff D, Strong P. Complementary Medicine Service in a Community Clinic for Patients with Symtoms Associated with the menopause: Outcome Study and Service Evaluation. ScHARR, University of Sheffield, 2001.